Page History

Jämförelse av utbildningsmöjligheter

Utbildningsanordnarna delar information om sina utbildningsutbud för att den sökande ska ha tillgång till ändamålsenlig information för att jämföra utbildningsmöjligheter. 

Utbildningsanordnaren handleder den sökande till en lämplig examen, examensdel, utbildning eller vid behov till någon annan ändamålsenlig tjänst. Den sökande får handledning även av andra handledande parter som hen har.

Den sökande jämför den information hen fått för att hitta utbildningsalternativ som motsvarar det egna intresset. Den sökande granskar utbildningsmöjligheterna i förhållande till sina studie-, karriär- och sysselsättningsmål samt utbildningarnas antagningsgrunder, sätt för avläggande och tidtabeller samt läroanstalternas specialisering.

Utgående från jämförelserna beslutar den sökande vilka utbildningar hen ska söka till.

Till vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare ges information om utbildningsmöjligheter och ansökning.

Ansökan

En person har rätt att fritt få ansöka om att få avlägga en examen eller utbildning (med undantag för personal- och arbetskrafts-utbildning). Den sökande söker till en utbildning som hen är intresserad av i gemensam ansökan, kontinuerlig ansökan eller i annan ansökan.

Antagning

Utbildningsanordnaren behandlar ansökningen, gör upp ett förslag och fattar beslut om antagning som studerande utgående från antagningsgrunderna. Den sökande får information om ett positivt eller negativt beslut.

En sökande som fått ett positivt beslut tar emot studieplatsen. Om den sökande tar emot platsen får hen studierätt i den ifrågavarande utbildningen. 

En sökande som fått ett negativt antagningsbeslut erbjuds handledning i att söka. Vid val av studerande i gemensam och kontinuerlig ansökan får den studerande handledning till andra tjänster eller förnyad ansökan ifall hen ej blir vald. Den part som har handlednings- och tillsynsansvar för en läropliktig har ansvar för att den sökande ansöker på nytt eller handleds till andra tjänster.

Om personalutbildning avtalar arbetsgivaren med utbildningsanordnaren.

Vid arbetskraftsutbildning avtalar arbets- och näringsbyrån med utbildningsanordnaren om valet av studerande. Arbets- och näringsbyrån ansvarar för den studerandes vidarehandledning, ifall en studerande som anmälts till arbetskraftsutbildning inte kommer till utbildningen.

Den sökande blir studerande när hen inleder studierna.

Den part som ansvarar för handledningen av en läropliktigs ansökan ansvarar för handledningen av den läropliktige ända tills den läropliktige har inlett studierna.

Planering av den studerandes individuella studieväg

Utbildningsanordnaren planerar en individuell studieväg för den studerande tillsammans med den studerande.

Den studerandes karriärplanering, uppställande av kompetensmål, yrkesmässiga orientering och yrkesmässiga utveckling stöds och förstärks som en kontinuerlig verksamhet.

Utbildningsanordnaren utreder och preciserar tillsammans med den studerande hens mål och behov samt planerar hur målen ska uppnås.  

Utbildningsanordnaren utreder och identifierar den studerandes tidigare förvärvade kunnande, och erkänner kunnande som motsvarar kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnande i examens- eller utbildningsgrunderna. Identifiering och erkännande av kunnande görs utifrån de dokument och andra utredningar som den studerande lämnat.

Utbildningsanordnaren planerar tillsammans med den studerande förvärvandet av yrkesskicklighet eller kunnande som motsvarar den studerandes mål och som förutsätts i examens- eller utbildningsgrunderna.

Utbildningsanordnaren utreder den studerandes studiefärdigheter samt behov av handledning och stöd och planerar i enlighet med studerandens behov eventuella handlednings- och stödåtgärder, studier som stöder studiefärdigheterna, åtgärder för särskilt stöd och anpassning av bedömningen av kunnandet.

Avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnande enligt examensgrunderna får delvis göras om utbildningsanordnaren bedömer att de är oskäliga för den studerande med hänsyn till förhållandena eller tidigare förvärvat kunnande eller om avvikelsen är motiverad av skäl som har samband med den studerandes funktionsnedsättning eller hälsotillstånd.

Utbildningsanordnaren planerar tillsammans med den studerande i vilka lärmiljöer det kunnande som saknas ska förvärvas och på vilket sätt det förvärvade kunnandet ska påvisas. I grundexamensutbildning ska utbildningsanordnaren bedöma timantalet för den undervisning och handledning som genomförs för den studerande i varje examensdel samt delområde i gemensam examensdel.

Den studerandes karriärplan och uppställandet av kompetensmål stöder en utveckling av den studerandes självkännedom, agerande och valbeslut. Utbildningsanordnaren och företrädaren för arbetslivet hjälper och handleder den studerande att klarlägga sina karriärplaner och mål samt det kunnande som dessa förutsätter. Utbildningsanordnaren och företrädaren för arbetslivet ger den studerande information om valmöjligheter. Utbildningsanordnaren stöder och handleder den studerande i överväganden och sådana valbeslut som främjar den studerandes mål, sysselsättning, framskridande i arbetskarriären eller övergång till fortsatta studier.

Utbildningsanordnaren beaktar den studerandes livssituation och eventuella förändringar i den. Den studerandes individuella plan uppdateras med flexibla val som beaktar den studerandes situation.

Om den studerandes situation bestående eller tillfälligt förändras så att avläggandet av en examen eller utbildning inte ens med individuella val är möjligt kan studierätten ändras. För läropliktiga studerande kan ändring av studierätten följa på att fullgörandet av läroplikten avbryts, och det sker gnom beslut av den utbildningsanordnare vars studerande den läropliktige är.

Utbildningsanordnaren antecknar den studerandes individuella plan i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnande (PUK). Planen preciseras och kompletteras vid behov under tiden för förvärvande av kunnande.

Uppgörande av PUK och första godkännande av den

Utbildningsanordnaren ska tillsammans med den studerande planera den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnande (PUK). PUK uppgörs i början av studierna.

PUK styr den studerandes förvärvande och påvisande av yrkesskicklighet eller kunnande. Den studerandes utveckling av kunnandet följs upp och PUK uppdateras vid behov.

I den studerandes PUK antecknas individuella uppgifter om den examen, de examensdelar eller den utbildning som ska avläggas, samt eventuellt om det kompetensområde som ska avläggas. I PUK antecknas dessutom identifiering och erkännande av tidigare förvärvat kunnande, behovet av förvärvande av yrkesskicklighet eller kunnande som behövs samt en plan för förvärvande, påvisande och bedömning av kunnandet. I PUK antecknas också en bedömning av mängden undervisning och handledning för den som är studerande i en grundexamen. Dessutom antecknas den studerandes karriärplan i PUK.

I PUK antecknas eventuella handlednings- och stödåtgärder, studier som stöder studiefärdigheterna, avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnande, innehåll i särskilt stöd, anpassning och individuell bedömning av kunnande. 

Utbildningsanordnaren uppgör PUK tillsammans med den studerande. Dessutom ger utbildningsanordnaren en minderårig studerandes vårdnadshavare eller annan lagliga företrädare möjlighet att delta i uppgörandet av PUK.

Utbildningsanordnaren och den studerande uppgör PUK tillsammans med en företrädare för arbetslivet för förvärvande och påvisande av kunnande som sker i arbetslivet. Om arbetskraftsutbildning innehåller förvärvande av kunnande som sker på en arbetsplats kan också en företrädare för arbetskraftsförvaltningen delta i uppgörandet av PUK.

Även andra parter som samarbetar med utbildningsanordnaren deltar i uppgörandet av PUK när det är fråga om att utbildningen skaffas av en annan anordnare av yrkesutbildning, av en anordnare av gymnasieutbildning eller av en annan aktör.

För en läropliktig studerande uppgörs PUK så att tiden för avläggandet av en yrkesinriktad examen enligt planen är högst fyra år.

PUK godkänns av utbildningsanordnaren och den studerande. Dessutom godkänns PUK av en företrädare för arbetslivet samt andra aktörer som samarbetar med utbildningsanordnaren till de delar som de deltar i uppgörandet och uppdateringen av PUK.

Uppföljning av den studerandes individuella studieväg

Utbildningsanordnaren möjliggör att den studerande kan förvärva kunnande och uppnå sina mål enligt PUK. Utbildningsanordnaren har den studerande att förbinda sig till studier enligt målen och erbjuder vid behov den studerande handlednings- och stödtjänster.

Utbildningsanordnaren följer och bedömer tillsammans med den studerande hur den studerandes kunnande utvecklats i förhållande till examens- eller utbildningsgrunderna och målen i den studerandes PUK. Utbildningsanordnaren ger den studerande respons på utvecklingen av kunnandet.

Företrädaren för arbetslivet följer med utvecklingen av den studerandes kunnande i läroavtalsutbildning och i utbildning som grundar sig på utbildningsavtal samt bedömer tillsammans med den studerande och utbildningsanordnaren hur den studerandes kunnande utvecklats.

Utbildningsanordnaren utvärderar genomförandet av handledning och stöd för lärandet och säkerställer att den studerande får tillräckligt med handledning och stöd.

Utbildningsanordnaren gör vid behov ändringar av målen, innehållen, undervisningen, genomförandesätten och tidsplanen för förvärvande av kunnande.

Utbildningsanordnaren ska meddela vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare för en läropliktig studerande om den studerande inte utför sina studier enligt sin PUK.

Uppgifter om uppföljningen av den individuella studievägen och framskridandet längs den samt preciseringar och ändringar i planen antecknas i den studerandes PUK.

Uppdatering av PUK

Utbildningsanordnaren uppdaterar den uppgjorda och godkända PUK:en tillsammans med den studerande, när planen, målen eller behoven preciseras eller ändrar under tiden som examen eller utbildning avläggs.

En minderårig studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska ha möjlighet att delta i uppdatering av den studerandes PUK.

En företrädare för arbetslivet deltar i uppdateringen av PUK till den del det gäller förvärvande eller påvisande av kunnande som sker på en arbetsplats. Om det i arbetskraftsutbildning ingår att förvärva kunnande på en arbetsplats, kan också en företrädare för arbetskraftsförvaltningen delta i uppdatering av planen.

Även andra aktörer som samarbetar med utbildningsanordnaren deltar i uppdateringen av PUK när det är fråga om att utbildningen skaffas av en annan anordnare av yrkesutbildning, en anordnare av gymnasieutbildning eller av en annan aktör.

Förvärvande av kunnande i olika lärmiljöer

Den studerande kan förvärva kunnande på många olika sätt i olika lärmiljöer. Genom förståelse för särdragen i olika läromiljöer och lärandet i dessa är det lättare att handleda den studerande till lärmiljöer som stöder den studerandes mål för lärandet.

Digitala lärmiljöer är inlärningslösningar som bygger på digital teknologi, i vilka den studerande utnyttjar olika elektroniska resurser, såsom digitala läromaterial (t.ex. webbsidor, e-böcker, talböcker) samt tillämpningar och verktyg (t.ex. simulationer och quiz/frågesporter). Digitala lärmiljöer är till exempel olika webbplattformar och virtuella klassrum som genomförs med videoförbindelse. De digitala lärmiljöerna gör det möjligt att förvärva kunnande oberoende av tid och plats, och de ger mångsidiga möjligheter även till planering, uppföljning, stöd och bedömning av förvärvandet av kunnande.

När de studerande lär sig i läroanstaltens lärmiljöer arbetar de i läroanstaltens fysiska utrymmen och använder de läranderesurser och

-metoder som läroanstalten erbjuder. Sådana är exempelvis arbetsredskap, läromaterial och undervisning som sker i klassrum.

När de studerande lär sig i arbetslivet tillämpar de det de lärt sig i praktiken och utvecklar sina arbetslivsfärdigheter i autentiska arbetsmiljöer. Förvärvande av kunnande via arbetslivet förutsätter ett nära och fungerande samarbete mellan de studerande, lärarna, arbetsplatshandledarna och utbildningsanordnarna.

Den studerande kan förvärva kunnande också i andra lärmiljöer, såsom i hobbyer, på fritiden och i sociala interaktionssituationer. Förvärvande av kunnande i sådana vardagliga situationer kan komplettera och berika kunnande som förvärvats i formella lärmiljöer, varför det borde kunna identifieras och erkännas som en del av den studerandes yrkeskunnande.

Uppföljning av utvecklingen av kunnandet

Utbildningsanordnaren följer upp den studerandes utveckling av kunnandet i samarbete med den studerande, vårdnadshavaren samt arbetslivet och andra aktörer. Uppföljningen av framskridandet innehåller till exempel uppföljning av utförande av uppgifter som getts till den studerande, diskussioner med den studerande och nyttjande av digitala plattformar. Uppföljningen av kunnandet är mångsidigt och beaktar målen för förvärvande av kunnande i olika lärmiljöer.

I bedömningen av förvärvandet av kunnande beaktas de studerandes individuella behov och mål för kunnande. Metoderna kan till exempel vara muntliga och skriftliga prov, portföljbedömning, kamratbedömning, självbedömning och bedömning av lärandet på en arbetsplats. Genom att använda mångsidiga bedömningsmetoder ger en bättre bild av den studerandes utveckling av kunnandet samt för val av lämpliga handlednings- och stödåtgärder för den studerandes situation.

Handledning för förvärvande av kunnande

Centralt vid handledning för förvärvande av kunnande är att identifiera de individuella behoven av att förvärva kunnande och erbjuda lämpliga stödåtgärder för dem, såsom personlig handledning, läromaterial och lärmiljöer. Behoven av stöd ska kunna prognostiseras och de ska besvaras så tidigt som möjligt efter att de identifierats. Vid behov kan stöd ges i mångprofessionellt samarbete till exempel tillsammans med studiehandledare och speciallärare.

I handlednings- och stödprocesserna ingår den studerandes själv- och kamratbedömning samt också att den studerande, utbildningsanordnaren, undervisnings- och handledningspersonalen samt arbetslivet ömsesidigt tillsammans ger respons. Responsen ska inte inriktas enbart på förvärvandet av kunnande utan den borde ges också på processer som stöder förvärvandet, som t.ex. handledning, stöd och bedömning av förvärvandet av kunnande. Det ger information som är till hjälp för att utveckla processerna så att de bättre motsvarar den studerandes behov gällande förvärvande av kunnande.

Planering av handledningen

I planeringen av handledningen bedöms och preciseras den studerandes behov av handledning, uppställs mål för handledningen och planeras handledningsåtgärder enligt målen. I planeringen av handledningen deltar den studerande, en företrädare för utbildningsanordnaren samt vid behov den studerandes studerandevård, den studerandes egna nätverk och en företrädare för arbets- och näringslivet. Målen för handledningen bygger på den studerandes helhetssituation, behov och starka sidor. Den studerande är en aktiv aktör i planeringen av handledningen. 

I planeringen av handledningen beaktas tillgänglighet. Den studerande vet vem hen kan få handledning av samt var och hur hen kan komma i kontakt med handledningspersonalen. 

Handledningens genomförande

Handledningen genomförs studerandecentrerat och interaktivt i olika lärmiljöer. Handledningen kan genomförs med metoder för individ-, smågrupps-, grupp- och kamrathandledning som när-, distans- eller digital handledning. Den studerande får individuell handledning och annan behövlig studiehandledning.

I genomförandet av handledningen deltar den studerande, utbildningsanordnarens företrädare samt andra aktörer enligt den studerandes handledningsbehov. I den mångprofessionella handledningen har företrädaren för utbildningsanordnaren ansvar för helheten i den studerandes handledningsprocess.

Handledningens uppföljning och utvärdering av dess effektivitet

Regelbunden uppföljning görs av att handledningen genomförs enligt målen. Handledningens effektivitet utvärderas i samarbete mellan den studerande, utbildningsanordnarens företrädare samt andra parter som deltar i handledningen. Handledningens åtgärder ändras vid behov utgående från utvärderingen av effektiviteten. 

Identifiering och bedömning av behovet av stöd för lärandet

Den studerandes behov av stöd för lärandet identifieras och bedöms. Utgående från bedömningen väljs lämplig stödform för den studerande. Stödformerna är studier som stöder studiefärdigheterna, särskilt stöd eller krävande särskilt stöd.

Den studerandes behov av stöd kan identifieras och bedömas genom att olika metoder används, som t.ex. informationsöverföring vid stadieövergången, pedagogiska dokument, utlåtanden, inledande kartläggning, olika tester, observation och diskussioner.

Den studerandes behov av stöd kan identifieras och bedömas innan studierna inleds, i början av studierna eller under studietiden. Utbildningsanordnaren har rätt att få ett giltigt stödbeslut av den aktör som har handlednings- och tillsynsansvar för en läropliktig.

Studier som stöder studiefärdigheterna

Studier som stöder studiefärdigheterna (SSS-studier) planeras individuellt enligt den studerandes behov. De planerade studiernas tidslängd och innehåll dokumenteras i den studerandes PUK.

Målet med SSS-studierna är att den studerande förvärvar sådant kunnande som ger förutsättningar att delta i examensutbildning. SSS-studierna kan till exempel vara utbildning i finska eller svenska för studerande som behöver förstärkning i att behärska terminologi i anslutning till en examen. Med hjälp av SSS-studier kan man stödja den studerandes grundläggande färdigheter i matematik, främmande språk och digital kompetens samt vardags- och livskompetens. För SSS-studierna ges inga kompetenspoäng.

Särskilt stöd

För den studerande ordnas planenligt och regelbundet pedagogiskt stöd samt särskilda undervisnings- och studiearrangemang för att den yrkesskicklighet och det kunnande som anges i examens- eller utbildningsgrunderna ska kunna uppnås. Dessutom är målet att främja en total rehabilitering av den studerande i samarbete med dem som producerar rehabiliteringstjänster. Behovet av särskilt stöd kan bero på inlärningssvårigheter, en skada, sjukdom eller annan motiverad orsak. De överenskomna stödåtgärderna dokumenteras i den studerandes PUK. Ett förvaltningsbeslut ges om särskilt stöd.

Det särskilda stödets innehåll och särskilda undervisningsarrangemang samt samarbetet med studerandevården och den studerandes nätverk planeras tillsammans med den studerande och vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare. Den studerande får särskilt stöd när hen studerar i olika lärmiljöer samt vid påvisande av kunnande. Särskilt stöd kan ges i grupp, smågrupp eller som personligt stöd. 

Bedömning av kunnandet i enlighet med examensgrunderna för en studerande som får särskilt stöd kan anpassas genom att en individuell bedömning av kunnandet utarbetas. Bedömning av kunnandet kan anpassas i yrkesinriktade grundexamina. Då bedöms behovet av anpassning, ordnas hörande av den studerande och vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare, ges ett förvaltningsbeslut om anpassning av bedömningen och sedan planeras anpassningen.

Det särskilda stödets genomförande och inverkan uppföljs, bedöms och uppdateras tillsammans med den studerande och vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare. Det särskilda stödet avslutas före studierna avslutas eller vid behov under studietiden ifall det inte längre finns något behov av särskilt stöd.

Krävande särskilt stöd

En utbildningsanordnare som har fått till uppgift att ordna krävande särskilt stöd ska ordna utbildning för studerande som har stora inlärningssvårigheter, svår funktionsnedsättning eller sjukdom, och därför behöver individuellt, omfattande och mångsidigt särskilt stöd. I helheten för krävande särskilt stöd betonas samarbetet med den studerandes servicenätverk i främjandet av studierna och den studerandes helhetsrehabilitering. 

Bedömning av kunnandet i enlighet med examensgrunderna för en studerande som får särskilt stöd kan anpassas genom att en individuell bedömning av kunnandet utarbetas. Bedömning av kunnandet kan anpassas i yrkesinriktade grundexamina. Då bedöms behovet av anpassning, ordnas hörande av den studerande och vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare, ges ett förvaltningsbeslut om anpassning av bedömningen och sedan planeras anpassningen.

Det särskilda stödets genomförande och inverkan uppföljs, bedöms och uppdateras tillsammans med den studerande och vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare. 

Gemensam studerandevård

Med gemensam studerandevård avses åtgärder som innebär att man inom hela läroanstalten främjar de studerandes lärande, studiefärdigheter, välbefinnande, hälsa, sociala ansvarstagande, växelverkan och delaktighet samt en sund, trygg och tillgänglig studiemiljö. 

Den gemensamma studerandevården är inte en särskild enhet utan en del av läroanstaltens dagliga verksamhet. I genomförandet av den deltar hela läroanstaltens personal samt aktörer för studerandevården och olika intressenter. I praktiken genomförs den gemensamma studerandevården genom att aspekter för undervisningens innehåll, metoder och arrangemang samt annan verksamhet inkluderas i den. 

Individuell studerandevård

Med individuell studerandevård avses studerandehälsovårds-tjänster, psykolog- och kuratorstjänster, sektorsövergripande individuellt inriktade insatser från studerandevården samt externa samarbetspartners tjänster, som planerats för en enskild studerande. Ordnandet av individuell studerandevård förutsätter samtycke av den studerande.

Individuell studerandevård planeras och genomförs i samarbete med den studerande. Utgångspunkten är interaktion som respekterar den studerande, lyssnar på hens åsikter och bygger förtroende.

Som stödåtgärd för den individuella studerandevården bildas vid behov en sektorsövergripande expertgrupp. 

Stöd i studievardagen

Studievardagen stöds med läroanstaltens lagstadgade strukturer och gemensamma verksamhetskultur. Stöd erbjuds i samarbete med läroanstaltsgemenskapen, den studerande samt vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare för en minderårig.

Med tanke på en fungerande studievardag är det viktigt att beakta att varje studerande också själv kan främja en positiv studieatmosfär. Redan små gärningar i vardagen, som att högakta andra samt att hålla snyggt i studieutrymmena och i omgivningen har en stor inverkan. Den studerande har i princip själv ansvar för sin egen hälsa, sina matvanor och för tillräckligt med sömn. Den studerande ska också förklara sin frånvaro för läraren och se till att studieredskapen är i skick. Det är skäl att uppmuntra den studerande att alltid söka hjälp, när hen är bekymrad för hur hen eller en studiekamrat ska orka.

Studievardagen stöds även med olika studiesociala förmåner. Den studerande ska söka studiesociala förmåner direkt från FPA. Utbildningsanordnaren handleder vid behov den studerande i hur förmånerna söks.  

Den studerande kan få olika studeranderabatter och kostnadsfria förmåner. En heltidsstuderande är till exempel berättigad till en gratis måltid per dag. Förmånen gäller inte studerande i läroavtals- eller arbetskraftsutbildning.

Studerande vid en läroanstalt omfattas av försäkringsskydd.

För studerande som får särskilt och krävande särskilt stöd har särskilda rättigheter bestämts.

Studerandekår, tutorverksamhet och andra påverkningsmöjligheter

Studerandekårsverksamheten erbjuder de studerande möjligheter att delta i planering av verksamheten och beslutsfattandet gällande till exempel stadgar, studieutrymmen, läroplan och evenemang. Studerandekåren består av alla studerande. De studerande väljer bland sig medlemmar i studerandekårens styrelse. 

Tutorer är studerande som utbildas för tutorverksamheten. Tutorn har i uppgift att bygga förtroendefulla relationer med studerande och grupper som handleds. Tutorn fungerar alltid som förebild för dem som hen handleder, varför hen med sitt beteende ska uppmuntra till icke-våld och att ta hänsyn till andra.

I tutorverksamheten ingår att planera, ordna och utvärdera olika tillställningar. Vid planering av genomförande av tillställningar ska också internationalisering och kulturell mångfald beaktas.

Till tutorverksamheten hör också samarbete inom läroanstalten och med intressenter utanför den. En tutor kan till exempel vara sakkunnig representant för sin egen yrkesbransch och informera om utbildningens innehåll för grundskolelever och andra som är intresserade av branschen.

Påvisande av kunnande

Utbildningsanordnaren planerar påvisandet av yrkesskicklighet och kunnande som förutsätts i examens- eller utbildningsgrunderna. Påvisande av kunnandet planeras individuellt per examensdel eller utbildningsdel.

Yrkesskickligheten och kunnandet påvisas i ett yrkesprov, dvs. genom att den studerande utför praktiska arbetsuppgifter i autentiska arbetssituationer och arbetsprocesser.

Kunnandet kan också påvisas på andra sätt än i yrkesprov. Så kan man exempelvis förfara när gemensamma examensdelar eller delar i utbildning som handleder för examensutbildning ska avläggas.

Bedömning av kunnande

Bedömning av yrkesskickligheten och kunnandet sker utgående från ett yrkesprov eller annat påvisande av kunnandet.

Bedömning av kunnandet i yrkesinriktade examendelar genomförs och beslut om bedömningen fattas av två bedömare som utbildningsanordnaren utsett. Den ena bedömaren ska vara en pedagogiskt behörig och kompetent lärare (eller av grundad anledning någon annan företrädare för utbildningsanordnaren) och den andra ska företräda arbetslivet.

Den studerande ska också ges möjlighet till självbedömning av sina prestationer, men självbedömningen påverkar inte bedömningen av kunnandet eller det vitsord som ges över kunnandet. Den studerande bedömer sitt kunnande enligt de personliga mål som uppställts för den studerande. Självbedömningen hänger nära ihop med tanken på livslångt lärande och med uppvisandet av den studerandes personliga utveckling och kunnande. 

Intygande av kunnande

Utbildningsanordnaren dokumenterar den studerandes påvisade och uppnådda kunnande.

Den studerande har rätt att få information om hur bedömningsgrunderna har tillämpats på bedömningen av hens kunnande och hen ska ges tillfälle att ta del av det bedömningsmaterial som bildats. Den studerande kan av bedömarna skriftligen begära kontroll av bedömningen inom 14 dagar från tidpunkten för bedömningen och dess motiveringar.

Utbildningsanordnaren ska också ge den studerande möjlighet till höjning av ett godkänt vitsord som getts på grundval av bedömningen av kunnandet. Planen för förvärvande och påvisande av kunnande som saknas uppdateras i den studerandes PUK.

Valmistuminen

Opiskelija valmistuu ja hänen opiskeluoikeutensa päättyy, kun hän on suorittanut tavoitteensa mukaisen tutkinnon tai koulutuksen.

Koulutuksen järjestäjä vahvistaa valmistumisen tarkistamalla opintosuoritukset, tekemällä opintohallintojärjestelmään valmistumisen merkinnät sekä muodostamalla todistuksen. Koulutuksen järjestäjä antaa opiskelijalle todistuksen sekä vastaa myös todistuksen arkistoinnista.

Opetushallitus lähettää valmistuneelle opiskelijalle opiskelijapalautteen päättökyselyn. Ammatillisen koulutuksen opiskelijapalautteen avulla seurataan opiskelijoiden tyytyväisyyttä koulutuksen järjestämiseen ja sen vaikuttavuuteen. 

Eroaminen ja eronneeksi katsominen

Opiskelijan opiskeluoikeus sen hetkisissä opinnoissa päättyy opiskelijan erotessa, katsottaessa opiskelija eronneeksi tai opiskeluoikeuden peruuntuessa.

Opiskelija voi erota opinnoistaan ilmoittamalla siitä kirjallisesti koulutuksen järjestäjälle. Oppivelvollinen opiskelija voi erota opinnoista omalla ilmoituksella vain siinä tapauksessa, että hän on aloittanut uudet oppivelvollisuuden suorittamisen edellyttämät opinnot.

Koulutuksen järjestäjä ohjaa opiskelijaa toiseen koulutukseen hakeutumisessa ja lisäksi oppivelvollisen osalta varmistaa, että oppivelvollinen on aloittanut uudet opinnot.

Opiskelija katsotaan eronneeksi ilman omaa ilmoitustaan, mikäli on ilmeistä, ettei opiskelija tarjotuista ohjaus- ja tukitoimista huolimatta aio osallistua henkilökohtaisen osaamisen kehittämissuunnitelmansa mukaiseen osaamisen hankkimiseen tai osoittamiseen. Eronneeksi katsomista edeltää opiskelijalle tarjottava mahdollisuus tulla kuulluksi asiassaan.

Eronneeksi katsomisesta tehdään hallintopäätös opiskeluoikeuden päättymisestä. Päätös toimitetaan opiskelijalle sekä huoltajalle tai muulle lailliselle edustajalle ja se sisältää valitusoikeuden sekä ohjeet päätöksestä valittamiseen. Oppivelvollinen on katsottava eronneeksi viimeistään kuukauden kuluessa siitä, kun hän on viimeisen kerran osallistunut henkilökohtaisen osaamisen kehittämissuunnitelmansa mukaiseen osaamisen hankkimiseen tai osoittamiseen.

Opiskelijan opiskeluoikeus voidaan perustelluista syistä peruuttaa tutkinnoissa, joihin sisältyy alaikäisten turvallisuutta, potilas- tai asiakasturvallisuutta tai liikenteen turvallisuutta koskevia vaatimuksia (SORA-lainsäädäntö). Opiskeluoikeus kyseisessä tutkinnossa voidaan peruuttaa, mikäli opiskelija on toistuvasti vaarantanut toisen henkilön terveyttä tai turvallisuutta tai mikäli opiskelija ei täytä tutkintoa koskevia terveydentilan tai toimintakyvyn vaatimuksia. Ennen opiskeluoikeuden peruuttamista koulutuksen järjestäjän on selvitettävä yhdessä opiskelijan kanssa tämän mahdollisuus hakeutua suorittamaan muuta tutkintoa tai koulutusta.

Henkilö voi hakea peruutetun opiskeluoikeutensa palauttamista koulutuksen järjestäjältä osoittamalla, ettei opiskeluoikeuden peruuttamisen aiheuttaneita syitä enää ole.

Koulutuksen järjestäjä ilmoittaa 18–28-vuotiaan eronneen, eronneeksi katsotun tai opiskeluoikeutensa peruuttamalla menettäneen nuoren tiedot hänen kotikuntansa etsivälle nuorisotyölle. Eronneeksi katsotun oppivelvollisen tiedot koulutuksen järjestäjä ilmoittaa oppivelvollisen kotikunnan oppivelvollisuuden suorittamista ohjaavalle ja valvovalle taholle.  

Opiskeluoikeuden päätyttyä opiskelijalle annetaan todistus hänen suorittamistaan opinnoista.

Utexaminering 

Den studerande blir klar med studierna och hens studierätt upphör när hen har avlagt examen eller utbildning enligt sina mål.

Utbildningsanordnaren bekräftar att den studerande är klar med studierna genom att granska studieprestationerna, införa anteckningar om utexamineringen i studieförvaltningssystemet och utforma betyget. Utbildningsanordnaren ger betyget till den studerande och svarar också för arkivering av betyget.

Utbildningsstyrelsen skickar studeranderesponsens avslutningsenkät till den utexaminerade studeranden. Med hjälp av yrkesutbildningens studeranderespons görs uppföljning av de studerandes tillfredsställelse med hur utbildningen ordnats och med dess genomslag. 

Avgång och konstaterande av avgång

Den studerandes studierätt i de aktuella studierna upphör om den studerande avgår, den studerande anses ha avgått eller om studierätten indras.

Den studerande kan avgå från sina studier genom att skriftligen anmäla om det till utbildningsanordnaren. En läropliktig studerande kan avgå från studierna på basis av egen anmälan bara om den läropliktige har inlett nya sådana studier som förutsätts för fullgörande av läroplikten.

Utbildningsanordnaren handleder den studerande i att söka till annan utbildning och säkerställer dessutom för en läropliktig att den läropliktige har inlett nya studier.

Den studerande anses ha avgått utan egen anmälan om det är uppenbart att den studerande trots erbjudna stöd- och handledningstjänster inte har för avsikt att delta i förvärvande eller påvisande av kunnande enligt den personliga utvecklingsplanen för kunnande. Konstaterande av att den studerande har avgått ska föregås av att den studerande ska erbjudas möjlighet att bli hörd i sak.

När en studerande anses ha avgått ges ett förvaltningsbeslut att studierätten upphör. Beslutet tillställs den studerande och vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare och det innehåller besvärsrätt samt anvisningar för besvär över beslutet. En läropliktig anses ha avgått senast en månad efter det att hen sist har deltagit i förvärvande eller påvisande av kunnande enligt den personliga utvecklingsplanen för kunnande.

Den studerandes studierätt kan av grundad anledning indras i examina, i vilka krav angående säkerhet för minderåriga, patient- eller klientsäkerhet eller trafiksäkerhet (SORA-lagstiftning) ingår. Studierätten i en sådan examen kan indras, om den studerande upprepade gånger har äventyrat hälsan eller säkerheten för en annan person eller om den studerande inte uppfyller kraven på hälsa eller funktionsförmåga som gäller för examen. Innan studierätten dras in ska utbildningsanordnaren i samråd med den studerande utreda den studerandes möjligheter att söka sig till någon annan examen eller utbildning.

Den studerande har möjlighet att lämna in en ansökan om återställande av studierätten till utbildningsanordnaren genom att påvisa att det inte längre finns orsak för indragning av den.

Utbildningsanordnaren ska meddela uppgifter om att en 18–28 år ung person avgått, anses ha avgått eller förlorat sin studierätt genom indragning till det uppsökande ungdomsarbetet i personens hemkommun. Uppgifter om en läropliktig som anses ha avgått ska utbildningsanordnaren meddela till den aktör som i hemkommunen har handlednings- och tillsynsansvar för att läroplikten fullgörs.   

När studierätten upphör ska den studerande ges intyg över sina avlagda studier.

Handledning för arbetslivet

Vid handledning för arbetslivet stöds en färdigutbildad studerandes övergång till arbetslivet. En del utexaminerade kan i det här skedet till och med i stor utsträckning behöva stöd och råd, medan andra åter redan kan ha fått en arbetsplats.

Handledning för fortsatta studier

Handledningen för fortsatta studier är handledning i enlighet med de individuella behov som en person som blivit klar med en yrkesinriktad grundexamen har, och dess syfte är att hjälpa personen att söka till fortsatta studier.

Den studerande har rätt att få handledning för fortsatta studier av den utbildningsanordnare, i vars läroanstalt examen har avlagts. Rätten att få handledning för fortsatta studier gäller under året som följer på året då examen har avlagts.

Handledning till tjänst

Utbildningsanordnaren kan också handleda en studerande som avlagt examen till lämpliga tjänster utanför läroanstalten. Den studerande kan till exempel vägledas till olika tjänster för sysselsättning (FPA, kommunernas sysselsättningstjänster, AN-byråer, läroanstaltens egna tjänster), social- och hälsovårdens tjänster eller till en annan läroanstalts tjänster.

Deltagande i alumnnätverk

Alumnverksamheten bygger på frivillighet. Alumnerna är från läroanstalten tidigare utexaminerade som vill vara med och utveckla yrkesutbildningen samt hålla kontakt med sina studiekamrater och sin skola. Alumnerna kan om de så vill t.ex. berätta om sin egen karriär och sina studieminnen för nuvarande studerande och grundskolelever

Työelämään ohjaus

Työelämään ohjauksessa tuetaan valmistuneen opiskelijan työelämään siirtymistä. Osa valmistuvista voi tarvita tässä vaiheessa tukea ja neuvoja runsaastikin, kun taas osalla voi olla työpaikka jo olemassa.

Jatko-opintoihin ohjaus

Jatko-opintoihin ohjaus on ammatilliseen perustutkintoon valmistuneen henkilön yksilöllisten tarpeiden mukaista ohjausta, jonka tarkoituksena on auttaa henkilöä jatko-opintoihin hakeutumisessa.

Opiskelija on oikeutettu saamaan jatko-opintoihin ohjausta sen koulutuksen järjestäjältä, jonka oppilaitoksesta hän on valmistunut. Oikeus saada jatko-opintoihin ohjausta on tutkinnon suorittamisvuotta seuraavan vuoden aikana.

Palveluun ohjaus

Alumniverkostoon osallistuminen

.