Page History

Syftet med anvisningen

Denna anvisning om insamling av publikationsdata till publikationens upphovsman omfattar de punkter i undervisnings- och kulturministeriets datainsamlingshandbok (Tiedonkeruun käsikirjat, på finska) som är särskilt relevanta för upphovsmän av publikationer. Handbokens tekniska anvisningar om datainsamlingen är i första hand avsedda för de personer som ansvarar för datainsamlingen.

I anvisningen beskrivs kort även sådana publikationer som kan anmälas som publikationer som inte omfattas av undervisnings- och kulturministeriets datainsamling.

Organisationerna kan dessutom använda egna preciserande anvisningar.

Vad är insamling av publikationsdata?

Syftet med undervisnings- och kulturministeriets insamling av publikationsdata från högskolor, forskningsinstitut och universitetssjukhus är att producera ett informationsunderlag om forskningsverksamheten inom det finländska forskningssystemet och dess samhälleliga genomslagskraft. Ministeriet använder publikationsdata som samlas in från högskolorna som ett informationsunderlag vid beräkningen av universitetens och yrkeshögskolornas basfinansiering, men även vid annan uppföljning och styrning av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten.

Till publikationsverksamheten räknas också konstnärlig verksamhet, exempelvis föreställningar, liksom utveckling av olika datatekniska lösningar samt uppfinnings- och patentanmälningar.

Varje organisation som deltar i datainsamlingen ordnar sin insamling av publikationsuppgifterna på valfritt sätt, dock så att de minimiuppgifter som ministeriet förutsätter kan rapporteras.

Författaren, eller till exempel biblioteket för författarens räkning, anmäler publikationen till sin egen organisations system. Härifrån överförs uppgifterna efter granskning och berikning till publikationsdatatjänsten VIRTA som upprätthålls av CSC – IT-centret för vetenskap. Efter detta finns statistiken om publikationsmängder tillgänglig i utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen samt i tjänsten Forskning.fi, jämte beskrivningsuppgifter.

Publikationsuppgifterna som samlas in i datainsamlingen kan också utnyttjas till exempel i forskningsfinansiärernas tjänster på ett sådant sätt att publikationer som finns sparade i hemorganisationens system kan överföras till ansöknings- och projektrapporter. Till exempel utnyttjar Finlands Akademi publikationsdata som finns i publikationsdatatjänsten VIRTA i sina tjänster.

I insamlingen av publikationsdata har man sedan 2023 samlat in uppgifterna om publikationstyp i form av attribut i enlighet med den tidigare klassificeringen av publikationstyp (A–F). Tidigare publikationstyper kan dock fortfarande visas i organisationernas egna forskningsdatasystem.

Publikation som inte omfattas av datainsamlingen 

Anchor
Ulkopuoliset Ulkopuoliset

Undervisnings- och kulturministeriets insamling av publikationsdata gäller publikationer som är relevanta med tanke på uppföljning av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten. Därutöver kan organisationer besluta att också skicka in till publikationsdatatjänsten VIRTA vissa sådana publikationer som inte beaktas i den officiella statistikföringen av publikationsverksamheten. Sådana undantag är till exempel konferensposter och -abstrakt, blogginlägg som inte uppfyller kraven i UKM:s datainsamling samt översättningsversioner av publikationer som inte uppfyller kriteriet för produktion av ny information. Publikationer som inte omfattas av datainsamlingen kan bläddras i tjänsten Forskning.fi.

Även för publikationer som inte omfattas av datainsamlingen ska villkoret enligt vilket upphovsmannen ska vara knuten till den rapporterande organisationen uppfyllas. Med andra ord kan till exempel publikationer som gjorts som affilierad forskare knuten till en utländsk organisation inte skickas till publikationsdatatjänsten VIRTA.

Med verktyget Forskarens uppgifter i din profil på Forskning.fi kan du emellertid också importera sådana publikationer från din ORCID-profil som inte kan lämnas in via publikationsdatatjänsten VIRTA.

Om vilka publikationer samlas data?

Publikationer som rapporteras i undervisnings- och kulturministeriets datainsamling ska uppfylla följande kriterier:

1. Publikationen ska vara offentligt tillgänglig för vem som helst
   

   • Offentligt tillgänglig betyder att publikationen är tillgänglig för vem som helst kostnadsfritt eller mot en avgift. Till exempel är en publikation som enbart delats ut till konferensdeltagare eller en publikation som är begränsat tillgänglig på webben inte offentligt tillgänglig och rapporteras således inte i datainsamlingen. Förekomsten av ett ISSN- och ISBN-nummer anses vara ett tecken på att publikationen ursprungligen har varit avsedd att vara offentligt tillgänglig.

2. Publiceringskanalen ska ha en redaktion eller utgivare som är oberoende av upphovsmannen och som fattar beslut om vilka publikationer som publiceras via publiceringskanalen.
   
   • Till exempel rapporteras inte dokument som upphovsmannens egenutgiven eller publicerat på sin egen webbplats. Publikationer som upphovsmannen själv offentliggjort via ett enskilt biblioteks eller en enskild organisations publikationsarkiv rapporteras inte heller, om inte en utomstående, av upphovsmannen oberoende aktör har fattat beslut om publiceringen.
3. Publikationen har inte publicerats tidigare i den form som rapporteras i datainsamlingen.
   

   • Publikationen ska innehålla nytt vetenskapligt, yrkesinriktat eller konstnärligt innehåll på ett sådant sätt att innehållet inte har publicerats tidigare i den form som rapporteras i datainsamlingen. Således kan till exempel en publikation som sparats i ett publikationsarkiv (t.ex. arXiv.org) rapporteras efter att den publicerats i en tidskrift eller i någon annan form som ska rapporteras. Översättningar av egna eller andras texter eller nya upplagor av publikationer rapporteras inte, om publikationen inte har redigerats avsevärt i förhållande till den föregående upplagan. Inte heller uppdateringar av nätpublikationer rapporteras som nya publikationer.

4. Publikationens upphovsman är knuten till den rapporterande organisationen.
   

   • Organisationen har möjliggjort uppkomsten av publikationen och forsknings- eller expertarbetet. I praktiken innebär detta att upphovsmannen står i anställningsförhållande eller annat avtalsförhållande till organisationen (forskarstuderande enligt kriterierna nedan) eller att organisationen på annat sätt har gjort det möjligt att ta fram publikationen.

     När det gäller forskarstuderande vid universitet registreras publikationer som skapats av studerande som har studierätt för forskarstudier och som är anmälda som närvarande. Om publikationens upphovsman inte är knuten till organisationen genom ett anställningsförhållande eller studierätt för forskarstudier ska han eller hon ändå av organisationen ha fått resurser och en arbetsmiljö som möjliggjort aktivt forskningsarbete (utrustning, material, forskningsgrupp). Docenturen är en titel och räcker därför inte i sig som anknytning till universitetet.

     Anknytningen till organisationen fastställs i första hand utifrån den affiliering som upphovsmannen anger i publikationen. Därför ska upphovsmän vara särskilt noggranna med att ange organisationens namn finns i publikationen i korrekt form. Publikationer registreras under den organisation där forsknings- eller expertarbetet i anslutning till publikationen huvudsakligen har utförts, även om publikationens upphovsman skulle ha flyttat till en annan organisation innan publikationen publicerades.

     En doktorsavhandling kan rapporteras både från det universitet som utfärdat den till avhandlingen hörande examen och från den organisation till vilken publikationens upphovsman står i anställningsförhållande eller annat förhållande, om organisationen i väsentlig grad har möjliggjort avhandlingen genom att tillställa resurser och arbetsmiljö eller handledning.

     Publikationer av grundexamensstuderande vid högskolor beaktas inte i undervisnings- och kulturministeriets insamling av publikationsdata.

5. Publikationen grundar sig på upphovsmannens forsknings- eller expertarbete.
   

   • Till exempel rapporteras inte publikationer som enbart rör hobby-, organisations- eller affärsverksamhet och som inte grundar sig på forsknings- eller expertverksamhet. Inte heller rapporteras sådana publikationer vars forskning inte hör samman med personens arbete vid högskolan. Publikationer som enbart är avsedda för marknadsföringskommunikation rapporteras inte.

Ovan nämnda kriterier gäller både dokument i tryckt form och dokument som endast distribuerats i elektronisk form (t.ex. webbtidningar och -plattformar).

Centrala begrepp och definitioner

Nedan redogörs för vissa centrala begrepp och definitioner som används i anvisningarna för insamling av publikationsdata. 

Definition av vetenskaplig publikation (vetenskaplig publik)

Gemensamt för vetenskapliga publikationer är att de uppfyller följande tre villkor:

1. Publikationen ska producera ny information i förhållande till annan tidigare forskningsdata om samma ämne.
2. Publikationen måste presenteras i en form som ger möjlighet att verifiera forskningsresultaten och/eller använda dem i ny forskning och som andra forskare kan använda för att bedöma forskningsresultat och i sitt eget arbete.
3. Publikationens publiceringskanal har specialiserat sig på publicering av vetenskapliga forskningsresultat och den har en redaktion som består av experter inom vetenskapsområdet samt praxis för referentgranskning. (Obs! På vetenskapliga publiceringskanaler kan även icke-referentgranskade publikationer publiceras).

Samtliga kriterier tillämpas enligt etablerad praxis inom respektive vetenskapsområde.

Definition av yrkesinriktad publikation (yrkesinriktad publik)

Med yrkesinriktade publikationer avses publikationer som tillgängliggör information som baserar sig på forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt yrkesmässig expertis till en yrkesgrupp. Yrkesinriktade publikationer läses främst av personer som är utbildade inom branschen och som tillämpar informationen i sitt praktiska arbete. Vetenskapliga publikationer och yrkesinriktade publikationer kan delvis ha samma målpublik. Dessutom kan enskilda artiklar som publicerats i bägge grupperna vara mycket likartade.

Yrkesinriktade publiceringskanaler är till exempel följande facktidskrifter:

Metsälehti, Käytännön maamies, Sosiaalitieto, Kehittyvä elintarvike, Acatiimi, Journalisti, Arkkitehti, Sairaanhoitaja, Puutarha & kauppa, Ulkopolitiikka ja Opettaja.

Ett undantag är facktidskrifter i vilka också referentgranskade vetenskapliga artiklar publiceras. Som publik för referentgranskade vetenskapliga artiklar som publicerats i facktidskrifter klassificerade på  Publikationsforumets nivåer 1–3 (t.ex. Duodecim, Suomen lääkärilehti, Liikunta ja tiede, Suomen hammaslääkärilehti och Suomen eläinlääkärilehti) registreras ”vetenskaplig publik”, trots att tidskrifterna i första hand är avsedda för en yrkesgrupp. För icke-referentgranskade artiklar i dessa tidskrifter anges som publik ”yrkesinriktad publik”.

Som yrkesinriktade publikationer rapporteras också olika redogörelser och rapporter som grundar sig på vetenskapligt forsknings-, utvecklings- och innovationsarbete och som producerats som stöd för politiskt eller yrkesmässigt beslutsfattande. Beställaren och utgivaren av dessa är vanligen en offentlig aktör, till exempel ett ministerium, ett ämbetsverk eller ett statligt forskningsinstitut.

Definition av allmänfattlig publikation (allmänheten som publik)

Med allmänfattliga publikationer avses publikationer som förmedlar information som grundar sig på forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt expertis till allmänheten och vars innehåll inte förutsätter särskild förtrogenhet med branschen. Exempel på allmänfattliga publikationer är allmänfattliga böcker samt texter i tidningar, populärtidskrifter och webbplattformer som utgör inlägg i en offentlig debatt.

Definition av konstnärlig publikation

Med konstnärlig publikation avses offentliga resultat av konstnärlig verksamhet. Dessa kan vara antingen självständiga konstnärliga verk eller fristående delar i ett verk som värdesätts enligt praxis inom olika konstarter. Exempel på det senare är bland annat scenografi på teater, ett verk på en samlingsutställning eller en skådespelares rollprestation. Som konstnärlig publikation räknas dessutom sådana konstnärliga delar av ett verk som utgör en del av en publikation, vars kontext inte i första hand är konstnärlig, men vars konstnärliga del värdesätts inom den aktuella konstgemenskapen. Exempel på detta är bland annat arkitektens eller formgivarens ritningar. Publikationer som enbart är avsedda för marknadsföringskommunikation rapporteras inte.

En konstnärlig publikation måste alltid överskrida tröskeln för verk på vilka upphovsrättslagstiftningen tillämpas.

I fråga om konstnärliga publikationer innebär anknytningen till högskolan att upphovsmannen står i anställningsförhållande till högskolan under den tid då publikationen bereds eller utarbetas eller under en praktik och att den konstnärliga verksamheten anknyter till personens befattningsbeskrivning vid högskolan. Att den konstnärliga verksamheten anknyter till personens befattningsbeskrivning innebär att verksamheten ingår i personens arbetsplan eller att man har kommit överens om den med chefen till exempel under utvecklingssamtal. Till den del som den konstnärliga verksamheten inte har avtalats med arbetsgivaren och denna konstnärliga verksamhet utgör personens huvudsakliga befattningsbeskrivning utanför högskolan, beaktas denna konstnärliga verksamhet inte i datainsamlingen. En sådan situation kan uppstå till exempel för en timlärare i bisyssla. När det gäller forskarstuderande vid universitet registreras publikationer som skapats av studerande som har studierätt för forskarstudier och som är anmälda som närvarande.

Definition av referentgranskning 

Anchor
Vertaisarviointi Vertaisarviointi

Med referentgranskning av vetenskapliga publikationer avses ett förfarande där en tidskrift, konferens, bokförläggare eller en webbplattform ber experter inom ett vetenskapsområde att bedöma den vetenskapliga standarden hos manuskript som erbjuds för publicering. I insamlingen av publikationsdata förutsätts att referentgranskningen uppfyller följande kriterier:

• Granskarna har varit oberoende i förhållande till det manuskript som bedöms. Med oberoende granskare avses meriterade forskare eller andra experter som inte är redaktörer för publikationsserien (tidskrift eller bokserie) eller publikationen (samlingsverk, specialnummer av tidskrift, konferenspublikation).
• I processen har man åtminstone bedömt tillförlitligheten och noggrannheten i forskningens genomförande, rapportering och slutsatser på ett sätt som är karaktäristiskt för vetenskapsgrenen.
• Hela manuskriptet som erbjuds för publicering, inte bara abstraktet eller ett utdrag, har varit föremål för bedömningen.
• Författaren har fått ett skriftligt referee-utlåtande om referentgranskningen (det ursprungliga utlåtandet eller redaktionens/chefredaktörens sammanfattning).

Vid oklarheter ska referentgranskningen kunna verifieras utifrån det skriftliga utlåtandet. Om en inhemsk vetenskapsförläggare använder Vetenskapliga samfundens delegations referentgranskningskod för ovan nämnda publikationstyper (https://www.tsv.fi/sv/tjanster/marke-for-kollegialt-granskade-vetenskapspublikationer) kan endast artiklar och monografier som har denna kod rapporteras som referentgranskade.

Referentgranskning som utförs av oberoende experter (peer review) ska inte förväxlas med redaktionell granskning (editorial review), där man bland annat bedömer textens lämplighet i förhållande till det övriga innehållet i samlingsverket. En granskning som gjorts av en annan person som skrivit i samma bok kan anses vara en oberoende granskning endast om det är fråga om en anonym, så kallad dubbelblind granskning (double-blind). I övriga fall anses också en granskning som gjorts med öppen identitet vara tillräcklig. Även en publikation vars målgrupp är en yrkesinriktad grupp eller den offentliga sektorn (beslutsfattande) kan vara referentgranskad.

Även referentgranskade artiklar i samlingsverk (A3) förutsätts ha en utomstående granskare som är oberoende av författaren (inte bokens redaktör eller redaktion). Referentgranskning förutsätts också av separata utgivna vetenskapliga verk (C1) och redigerade vetenskapliga verk (C2). 

Konferenspublikation

Vetenskapliga konferensartiklar används främst inom datavetenskap och tekniska vetenskaper. Inom de flesta andra områdena är konferenspublikationen ett mellanskede innan artikeln publiceras i någon annan publiceringskanal. Artiklar i ett samlingsverk som utarbetats utifrån föredrag vid ett evenemang av engångskaraktär antecknas som utgivna i moderpublikationen, som är av typen konferens. Artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter, även om de grundar sig på ett konferensföredrag, antecknas som original- eller översiktsartiklar. I ovan nämnda fall bestäms också publikationsforumnivån enligt praxis för den ifrågavarande moderpublikationstypen. 

Konferenspublikationens offentlighet fastställs på samma sätt som offentligheten av andra publikationer. Med andra ord måste publikationen vara offentligt tillgänglig. En publikation som är offentligt tillgänglig enbart vid ett enskilt bibliotek eller en enskild organisation (t.ex. ett publikationsarkiv) eller på forskarens webbplats är inte offentligt tillgänglig. Inte heller publikationer som delats ut enbart till konferensdeltagare, publikationer som endast är begränsat tillgängliga på webben eller publikationer som är öppna under en begränsad tid (t.ex. under konferensen) är offentligt tillgängliga i den mening som avses i datainsamlingen.

I konferenspublikationer publiceras publikationer av olika omfattning. I undervisnings- och kulturministeriets datainsamling beaktas fullständiga skriftliga versioner av konferensföredrag (full paper) och så kallade Short paper/Work-in-Progress-föredrag. Artikeltyperna definieras enligt konferensens egen praxis, antalet sidor är inte den enda avgörande faktorn. I statistikföringen av publikationsverksamheten beaktas endast de publikationstyper som forskarsamhället använder enligt vedertagen praxis i bedömningen av publikationsverksamheten. Konferensföredragens abstrakt, utökade abstrakt (extended abstract), posters eller Powerpoint-presentationer beaktas inte i statistikföringen av publikationsverksamheten, men de kan rapporteras för visning i tjänsten Forskning.fi. 

I fråga om konferenspublikationer avser referentgranskning en referentgranskning som gjorts baserat på hela manuskriptet, inte bara sammanfattningen.

Publikationsforum

Publikationsforum-klassificeringen bestämmer en nivåklass för publiceringskanalen (tidskrift, serie, konferens eller bokförläggare) där publikationen har utkommit. I samma publiceringskanal kan både referentgranskade och icke-referentgranskade publikationer publiceras.

Publikationer som publiceras i publiceringskanaler som Publikationsforum listat på nivåerna 1–3 är referentgranskade vetenskapliga publikationer, med några undantag: I vissa facktidskrifter (t.ex. Suomen lääkärilehti, Duodecim, Liikunta ja tiede, Suomen hammaslääkärilehti och Suomen eläinlääkärilehti) publiceras både referentgranskade vetenskapliga artiklar och artiklar riktade till yrkesgrupper.

Om publikationen har publicerats i en vetenskaplig publiceringskanal som inte har klassificerats på Publikationsforum, kan publiceringskanalen i fråga föreslås för bedömning. Förslag kan lämnas i JUFO-portalen i inloggat läge. Se närmare anvisningar på https://julkaisufoorumi.fi/sv/andringsforslag.

De begrepp och definitioner som används i denna anvisning och i insamlingen av publikationsdata överensstämmer med de begrepp som används på Publikationsforum.

Klassificering av vetenskapsområden

I insamlingen av publikationsdata avses med vetenskapsområde publikationens innehållsmässiga vetenskapsområde. Vetenskapsområdet definieras inte i första hand utifrån de vetenskapsområden som fastställts för publiceringskanalen eller upphovsmännens eget institut/egen enhet, utan utifrån innehållet i den uttryckliga publikationen.

För publikationen meddelas 1–6 vetenskapsområden, så att det vetenskapsområde som publikationen i första hand berör anges först. Det vetenskapsområde som anges först är det så kallade primära vetenskapsområdet som används bland annat vid statistikföringen av publikationer. Uppgiften om vetenskapsområde är väsentlig för uppföljningen av publikationsverksamheten.

I klassificeringen av publikationer tillämpas Statistikcentralens klassificering av vetenskapsområden från 2010.

Öppen tillgång

I fråga om publikationens öppna tillgänglighet samlas i insamlingen av publikationsdata separat in uppgift om den (aktuella) öppna tillgängligheten av förläggarens version av publikationen, publiceringskanalens öppenhet samt uppgifter om en parallellpublicerad version av publikationen. Publikationens öppna tillgänglighet kan fastställas utifrån dessa uppgifter. I anslutning till publikationens öppna tillgänglighet samlar man dessutom in information om avgiften för öppen tillgång till publikationen som betalas till förläggaren samt om öppen tillgång till en preprint-version av publikationen. Oberoende av publiceringskanalens öppenhetsnivå är det viktigt att alla publikationer parallellpubliceras för att säkerställa deras tillgänglighet på lång sikt.

En publikation kan göras öppet tillgänglig genom att förläggarens version eller den parallellpublicerade versionen är öppet tillgänglig.

Förläggarens version anses vara öppet tillgänglig enligt den definition som används inom datainsamlingen, när publikationen är omedelbart och permanent tillgänglig i förläggarens tjänst. Publikationen kan ha gjorts öppet tillgänglig utan en särskild avgift eller så har förläggaren kunnat få betalt för publikationens öppna tillgänglighet. Om förläggarens version är öppet tillgänglig med fördröjning, med andra ord öppet tillgänglig först efter den av förläggaren fastställda embargotiden, anses förläggarens version inte vara öppet tillgänglig enligt den definition som används inom datainsamlingen. Uppgiften om OA med fördröjning kan dock meddelas i samband med datainsamlingen.

Öppen tillgänglighet av den parallellpublicerade versionen av en publikation betyder att den parallellpublicerade versionen är permanent tillgänglig i organisationens eller vetenskapsområdets publikationsarkiv, antingen omedelbart eller efter den embargotid som förläggaren fastställt.

I samtliga fall innebär publikationens öppna tillgänglighet att följande villkor uppfylls:

1. Den fullständiga publikationen kan kostnadsfritt läsas, skrivas ut och kopieras via internet åtminstone för icke-kommersiellt bruk.
2. Publikationen är fritt tillgänglig antingen i en tjänst som tillhandahålls av förläggaren eller forskningsorganisationer, som gör det möjligt att samla in publikationernas beskrivningsuppgifter och indexera innehållet i andra söktjänster och som stöder hänvisning och länkning till publikationer med hjälp av webbadresser som grundar sig på permanenta identifikatorer (DOI, URN, Handle).
3. Den fritt tillgängliga versionen av publikationen är beroende på publiceringsavtalet eller förläggarens policy antingen upphovsmannens sista egna parallellpublicerade version eller den slutgiltiga versionen som publicerats i förläggarens tjänst. Om det är fråga om en referentgranskad publikation ska även den fritt tillgängliga versionen vara referentgranskad.

Särskilt när man tolkar det andra villkoret måste man beakta de tekniska systemens olika utvecklingsfaser och möjligheterna till adresser som grundar sig på permanenta identifikatorer. Om ingen permanent adress har angetts för publikationen, ska någon annan webbadress anges. I fråga om tjänster för parallellpublicering som upprätthålls av inhemska forskningsorganisationer behöver det andra villkoret tills vidare inte uppfyllas.

I datainsamlingen har man också lagt till en möjlighet att meddela tillgången till en öppet tillgänglig preprint-version av publikationen i organisationens eller vetenskapsområdets publikationsarkiv. En öppen PrePrint-version betraktas dock inte som en öppet tillgänglig publikation enligt den definition som används inom datainsamlingen.

I regel rapporteras inte heller Free-artiklar som tidskrifter öppnar delvis och/eller tillfälligt i marknadsföringssyfte som officiell öppen tillgänglighet, om det inte är säkert att artiklarna är permanent öppet tillgängliga.

Publikation som inte omfattas av datainsamlingen 

Anchor
Ulkopuoliset Ulkopuoliset

Undervisnings- och kulturministeriets insamling av publikationsdata gäller publikationer som är relevanta med tanke på uppföljning av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten. Därutöver kan organisationer besluta att också skicka in till publikationsdatatjänsten VIRTA vissa sådana publikationer som inte beaktas i den officiella statistikföringen av publikationsverksamheten. Sådana undantag är till exempel konferensposter och -abstrakt, blogginlägg som inte uppfyller kraven i UKM:s datainsamling samt översättningsversioner av publikationer som inte uppfyller kriteriet för produktion av ny information. Publikationer som inte omfattas av datainsamlingen kan bläddras i tjänsten Forskning.fi.

Även för publikationer som inte omfattas av datainsamlingen ska villkoret enligt vilket upphovsmannen ska vara knuten till den rapporterande organisationen uppfyllas. Med andra ord kan till exempel publikationer som gjorts som affilierad forskare knuten till en utländsk organisation inte skickas till publikationsdatatjänsten VIRTA.

Med Forskarens profilverktyget i din profil på Forskning.fi kan du emellertid också importera sådana publikationer från din ORCID-profil som inte kan lämnas in via publikationsdatatjänsten VIRTA.

Beskrivning av publikationen – attribut som beskriver publikationens typ och närmare referensuppgifter

De viktigaste uppgifterna i beskrivningen av publikationen är de attribut som beskriver publikationstypen (se nedan), publikationens publik (vetenskaplig, yrkesinriktad, allmänhet), moderpublikationens typ (t.ex. tidskrift, samlingsverk eller konferens) samt referentgranskningen av publikationen. 

I datainsamlingen anges om publikationen de attribut som anger vilken typ av publikation det är fråga om samt närmare referensuppgifter, till exempel publikationens förläggare eller i vilket land publikationen har publicerats. Referensuppgifterna om den öppna tillgängligheten är en central del av insamlingen av publikationsdata.

Attribut som beskriver publikationens typ

Vilka uppgifter som samlas in beror i hög grad på publikationens form. Nedan listas alla olika publikationsformer. Genom att klicka på rubriken ser du vilka uppgifter som ska anges om publikationer som tillhör olika publikationsformer.

Publikationer som inte ingår i UKM:s publikationsstatistik

Anchor
Viitetiedot Viitetiedot

Närmare referensuppgifter

De närmare referensuppgifterna som beskriver publikationen gäller publikationens öppna tillgänglighet samt andra bibliografiska uppgifter, såsom publikationens förläggare eller publiceringsland. Huruvida närmare referensuppgifter är obligatoriska beror på vilken form av publikation det är fråga om. Det rekommenderas dock att man i beskrivningen av publikationen utöver de obligatoriska uppgifterna även anger eventuella andra uppgifter så omfattande som möjligt. Värden som används i eventuella kodsystem hänför sig till datainsamlingen och är i sig inga hierarkiska eller värderande kriterier eller bedömningskriterier.

Nedan listas alla referensfält som används för närvarande.

Referensuppgifter som beskriver öppen tillgänglighet

Annan referensinformation som beskriver publikationen

Kontrollera uppgifterna om din publikation

Du kan kontrollera uppgifterna om din publikation i tjänsten Forskning.fi. Publikationen syns i tjänsten med cirka ett dygns fördröjning från det att din organisation har granskat och skickat in publikationsuppgifterna från organisationens system till publikationsdatatjänsten VIRTA. Observera att om din publikation har identifierats som sampublikation tillsammans med en publikation som skickats av en annan organisation, är de uppgifter som visas på Forskning.fi en kombination av olika organisationers lagring av uppgifter.

Närmare information om insamlingen av publikationsdata och behandlingen av dina egna publikationer får du i första hand av den person som ansvarar för insamlingen av publikationsdata i din organisation.