SWE - Arkitekturprinciper

Arkitekturen främjar en övergripande och systematisk förnyelse av yrkesutbildningen.

Arkitekturen utgör en del av ordnandet och ledningen av utbildning samt av processen för ständig förbättring inom yrkesutbildningen. Arkitekturen främjar bland annat kontinuerligt lärande och flexibla studievägar, lärandecentrerad och kompetensbaserad verksamhet, utnyttjande och utveckling av digitalisering, samarbete mellan yrkesutbildningsanordnare samt samarbete med andra utbildningsaktörer och med arbetslivet. 

Arkitekturen synliggör yrkesutbildningens verksamhetsmiljö och strukturer samt stöder genomförande och ledning av strategin. Arkitekturen klargör verksamheten inom yrkesutbildningen och förstärker samarbetet mellan utbildningsanordnarna. En förändring i verksamhetsmiljön förutsätter en ständig förnyelse och verksamhetsutveckling av alla utbildningsaktörer.

Användning av arkitekturen möjliggör att en gemensam lägesbild kan skapas, enhetliga funktioner kan utvecklas och en systematisk förnyelse kan ske när verksamhetsmiljöerna förändras. 

Arkitekturen styr alla anordnare av yrkesutbildning. 

Arkitekturen styr och stöder utbildningsanordnarnas egna arkitekturarbete. Arkitekturen beaktar yrkesutbildningens särdrag och mångfald samt samarbete med andra aktörer. Arkitekturens beskrivningar kan användas av alla yrkesutbildningsanordnare samt andra utbildningsaktörer. Nyttjande av arkitekturen minskar utbildningsanordnarnas överlappande utvecklingsarbete, effektiverar användningen av resurser och gör förvaltningen smidigare. Arkitekturen utgör en del av utbildningsförvaltningens arkitekturer.

Fastän det inte ställs krav på arkitekturarbete i informationshanteringslagen är arkitekturen en bra metod för att främja målsättningarna i informationshanteringslagen. Interoperabilitet mellan yrkesutbildningsanordnarnas tjänster, information och informationssystem förutsätter att man har en gemensam referensarkitektur. 

Utbildningsanordnarnas resurser riktas ändamålsenligt. Utvecklandet av tjänster, processer och system samt av upphandlingar kan effektiveras. Yrkesutbildningsanordnarnas gemensamma utvecklingsarbete förstärks. 

Arkitekturen stöder ekosystemtänkande. 

Arkitekturen granskar yrkesutbildningen som ett öppet ekosystem som ständigt förnyas och som är kopplat till andra delar i utbildnings- och kompetenssystemet. Arkitekturen fungerar ihop med andra styrande anknytande arkitekturer.

Ekosystemtänkandet främjar lärande tillsammans, förnyelse av kunnandet och innovationers uppkomst. Ekosystemtänkandet hjälper till att hitta effektivare sätt samt kompletterande resurser och kunnande för att förutse och lösa komplicerade problem samt för att prognosticera och hantera risker. 

Yrkesutbildningsanordnarnas samarbete med andra aktörer i utbildnings- och kompetenssystemet utgör en permanent del av verksamheten. Yrkesutbildningens förmåga att svara på förändringar från många olika håll och på kompetensutmaningar i samarbete med andra aktörer förstärks. En öppen verksamhet ligger till grund för nya idéer, tankar och innovationer. 

Arkitekturen är lärandecentrerad. 

Arkitekturen granskar tjänster och processer inom yrkesutbildningen i första hand ur den studerandes synvinkel. Den studerandecentrerade synvinkeln beaktas på arkitekturens alla nivåer. Arkitekturen beskriver väsentliga delar av tjänsterna och processerna också mer omfattande ur utbildningsanordnarens synvinkel. 

Lärandecentreringen svarar mot den värdegrund och lagstadgade uppgift som yrkesutbildningen har. En lärandecentrerad verksamhet stöder yrkesutbildningens effektivitet. Förutsättningarna för att ordna examina och utbildning beskrivs till de delar de inverkar på den studerandes studieväg. 

Arkitekturen kan vittomfattande användas inom yrkesutbildningen. Genom att stödja den studerandes studieväg säkerställs det att yrkesutbildningen har en jämn kvalitet och är effektiv. 

Arkitekturen beaktar förutom den lärande också andra aktörer i yrkesutbildningens ekosystem. 

Förutom den lärande beskriver man i arkitekturen åtminstone centrala interna och externa aktörer och roller i yrkesutbildningens ekosystem. 

Beskrivningen av aktörerna i yrkesutbildningens ekosystem hjälper till att förstå att samarbetsnätverket inom yrkesutbildningen är komplext och har en dynamisk och interaktiv karaktär.

Arkitekturen främjar att ett nytt ekosystem för yrkesutbildningen byggs upp, vilket ger mervärde åt ekosystemets alla aktörer. Att arbeta i ett ekosystem är också ett sätt att förnyas, sprida god praxis och ändamålsenligt inrikta resurser. De studerandes förvärvande och förnyande av kunnandet i olika skeden av karriären är smidigare och effektivare. 

Informationen är tillgänglig och interoperatibel och begrepp som används är enhetliga.

Informationen kan användas gemensamt. Begreppsdefinitionerna är enhetliga och kan användas av alla yrkesutbildningsanordnare. De begreppsmodeller som används är överensstämmande med nationella ordlistor (t.ex. OKSA). Arkitekturen kompletterar de nationella ordlistorna med begrepp som saknas. 

Gemensamma datamodeller och enhetliga begrepp bidrar till att ge en ökad gemensam förståelse och interoperabilitet. Yrkesutbildningsanordnarnas förmåga att dela information, kommunicera och interagera ökar, och utbildningsanordnarna kan rutinmässigt använda och förstå varandras information.

Det överlappande arbetet minskar och resurserna används ändamålsenligt. Den semantiska och tekniska interoperabiliteten säkerställs inom yrkesutbildningen och vid förvaltningsövergripande utbyte av information. Informationshanteringen effektiveras och bildar en harmonisk helhet i enlighet med informationens livscykel. Gemensamma datamodeller och kravet på att informationen ska vara tillgänglig effektiverar utvecklingen av informationssystem. Utnyttjandet och utvecklandet av lärandeanalytik inom yrkesutbildningen ökar. 

Arkitekturen möjliggör interoperatibel information och utveckling av interoperatibla tjänster och informationssystem.

När information produceras beaktas att informationen ska vara interoperatibel på alla nivåer. Informationens interoperabilitet gör det bland annat möjligt att utveckla gemensamma system och lärandeanalytik.

Yrkesutbildningens kostnadseffektivitet förbättras genom interioperatibel information. Enhetliga begrepp gör att tjänsten blir användarvänligare. Gemensamma datamodeller främjar att informationen är tillgänglig och kan utnyttjas. 

Systemlösningarna är interoperatibla. 

Arkitekturen främjar interoperabilitet mellan systemen, och stöder också att information som hanteras i systemen är interoperatibla och kan användas gemensamt. Arkitekturen styr så att öppna gränssnitt enligt allmänna standarder används i så stor utsträckning som möjligt. 

Arkitekturen möjliggör att processerna, informationen, programvarorna och systemen är interoperatibla. Det överlappande arbetet minskar, samma information upprätthålls inte på flera ställen, programmens funktionaliteter kompletterar varandra och informationsöverföringen mellan systemen lyckas.

Yrkesutbildningsanordnarnas informationssystem utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Informationssystemen är interoperatibla och stöder utbildningsanordnarnas verksamhet effektivare än tidigare. Upphandlingar av informationssystem effektiveras, och systemen används ekonomiskt och effektivt.

Informationen är oberoende av systemlösningar. 

Informationen kan användas med flera olika systemlösningar. Systemen kan bytas och utvecklas. Arkitekturen främjar en utveckling av informationssystemen på nationell och utbildningsanordnarnivå samt stöder utbildningsanordnarna att konkurrensutsätta utvecklandet av informationssystem samt ibruktagande av ett ändamålsenligt informationssystem och upprätthållandet av informationens livscykel. 

Med hjälp av semantisk och syntaktisk interoperabilitet kan formerna för och betydelseinnehåll i informationsmaterial som flyttas mellan informationssystem tolkas på samma sätt.