Styrande lagar och författningar beskriver centrala lagar och författningar som styr och avgränsar yrkesutbildningen och utveckling av den.
Central lagstiftning och myndighetsföreskrifter som styr yrkesutbildningens verksamhet och utveckling av utbildningen samt offentliga digitala tjänster har samlats i förteckningen här nedan.
Styrande lagar och författningar har indelats i följande helheter:
- Sektorspecifika lagar
- Sektorspecifika förordningar
- Sektorspecifika myndighetsföreskrifter
- Författningar gällande digitala tjänster
- Författningar gällande, information, informationshantering, datasekretess och dataskydd
- Författningar gällande framställning, förvaring och användning av handlingar
- Författningar gällande elektronisk kommunikation
- Författningar gällande myndigheters verksamhet
- Andra författningar som inverkar på verksamheten
- Andra myndighetsföreskrifter, rekommendationer och riktlinjer
Lagstiftningens innehåll har beskrivits endast på högsta nivån utan att gå in på detaljer eller anvisningar för tolkning av lagen.
Särskilt lagstiftningen som styr och anknyter till digitalisering utvecklas snabbt. Centrala författningar under beredning enligt EU:s datastrategi är dataakten, dataförvaltningsakten, rättsakten om digitala marknader, rättsakten om digitala tjänster och AI-akten samt rättsakten om ett interoperatibelt Europa.
Som styrande lagstiftning för yrkesutbildningen har lagstiftningsförslag (DA och AIA) som hänför sig till EU:s datastrategi identifierats, men när referensarkitekturarbetet gjordes var de ännu först under beredning. Utanför förteckningen har å andra sidan lämnats sådana EU-akter, till vilkas tillämpningsområde yrkesutbildningen inte direkt hör (direktivet om öppna data) eller vilkas tillämpningsområde gäller stora onlineplattformar (DMA) eller stora aktörer som erbjuder digitala tjänster (DSA), även om dessa förordningar indirekt kan påverka också verksamheten inom yrkesutbildningen.
Bild: Lagstiftning och förordningar som styr verksamheten inom yrkesutbildning, utvecklingen av utbildningen samt offentliga digitala tjänster.
Tabell: Styrande lagar och författningar (version 17.3.2023)
| Grupp | Namn | Täckning / förpliktande | Beskrivning |
| |||
Styrande lagar och författningar | Lagen om yrkesutbildning (531/2017) | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om de yrkesinriktade examina som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Lagen innehåller bestämmelser om ordnande av examina och utbildning, ansökan till utbildning samt antagning som studerande, personlig tillämpning, förvärvande och bedömning av kunnandet, handledning och stöd, lärande på en arbetsplats och om studerandes rättigheter och skyldigheter. Lagen innehåller också bestämmelser om behandling och utlämnande av uppgifter som gäller studerande. Lagen innehåller också de s.k. SORA-författningarna om antagning av studerande, indragning och återställande av studierätten. Dessutom har lagen bestämmelser om samarbetsskyldighet, prognostisering av kompetensbehov samt om utvärdering av utbildningen och kvalitetsledning. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) | Sektorspecifik | LLagen tillämpas på statsandel som beviljas för driftskostnaderna i fråga om sådana av kommunernas uppgifter (statsandelsåliggande) som det föreskrivs om bl.a. i lagen om elev- och studerandevård och i läropliktslagen. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) | Sektorspecifik | I lagen föreskrivs om statsandelar och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar, stiftelser och statliga affärsverk för driftskostnader samt om annan finansiering av sådan verksamhet som regleras i bl.a. lagen om yrkesutbildning, lagen om utbildning som handleder för examensutbildning och i läropliktslagen. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om en samlad studerandevård, anordnande och genomförande av studerandevård. Gemensam studerandevård uppfattas som primär verksamhetsform för studerandevård. Lagen innehåller också bestämmelser om tjänster, genomförande av sektorsövergripande insatser, dataskyddsförfaranden och registrering av uppgifter inom individuellt inriktad studerandevård. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020) | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om mål för utbildning som handleder för examensutbildning, utbildningens innehåll och genomförande av utbildningen samt ordnande av utbildningen. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om studentnummer och studentnummerregistret, nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning, läropliktsregistret, studentexamensregistret, antagningsregistret samt högskolornas riksomfattande datalager. Lagen innehåller dessutom bestämmelser om den tjänst för utlämnande av studie- och examensuppgifter som Utbildningsstyrelsen svarar för. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998) | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och en registrerad sammanslutning eller stiftelse. |
| Styrande lagar och författningar | Läropliktslagen (1214/2020) | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om läroplikten, handlednings- och tillsynsansvar för fullgörandet av läroplikten och om utbildningens avgiftsfrihet. Dessutom innehåller lagen bestämmelser om rätt att få tillgång till uppgifter om den läropliktige. |
| 2. Sektorspecifika förordningar | |||
| Styrande lagar och författningar | Förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) | Sektorspecifik | Förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. behörighetsvillkoren för de rektorer och lärare som avses i lagen om yrkesutbildning. Förordningen innehåller också bestämmelser om behörighetsvillkoren för lärare i utbildning som handleder för examensutbildning. |
| Styrande lagar och författningar | Undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningsgrunderna för finansiering för yrkesutbildning (1244/2020) | Sektorspecifik | Förordningen innehåller bestämmelser om beräkningsgrunderna för finansiering för yrkesutbildning: om dagar som ingår i ett studerandeår, basfinansiering och prestationsbaserad finansiering samt genomslagsfinansiering. |
| Styrande lagar och författningar | Undervisnings- och kulturministeriets förordning om examensstrukturen inom yrkesutbildningen (680/2017) | Sektorspecifik | I förordningen föreskrivs om examensstrukturen inom yrkesutbildningen. |
| Styrande lagar och författningar | Undervisnings- och kulturministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade grundexamina (699/2017) | Sektorspecifik | Förordningen tillämpas när en sökande söker sig till utbildning för yrkesinriktad grundexamen i det riksomfattande ansökningsförfarandet (gemensam ansökan). Förordningens 19 och 20 § tillämpas vid kontinuerlig ansökan, då det är fråga om antagning som grundar sig på utbildningsanordnarens prövning. Förordningen tillämpas inte när sökanden söker sig till sådan utbildning för yrkesinriktade grundexamina som ordnas på basis av en uppgift att ordna krävande särskilt stöd. |
| Styrande lagar och författningar | Undervisnings- och kulturministeriets förordning om studiesociala förmåner för studerande i läroavtalsutbildning. (679/2017) | Sektorspecifik | I förordningen föreskrivs om studiesociala förmåner för studerande i läroavtalsutbildning. |
| Styrande lagar och författningar | Statsrådets förordning om yrkesutbildning (673/2017) | Sektorspecifik | Förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. yrkesinriktade grundexamina, gemensamma examensdelar, uppgifter som ska föras in i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet, bedömning av kunnandet och betyg samt om avtal gällande utbildning som ordnas på en arbetsplats. |
| Styrande lagar och författningar | Statsrådets förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009) | Sektorspecifik | Förordningen innehåller bestämmelser om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Förordningen innehåller bland annat bestämmelser om yrkesutbildningsindexet. |
| Styrande lagar och författningar | Statsrådets förordning om det riksomfattande ansökningsförfarandet till utbildning efter den grundläggande utbildningen (834/2021) | Sektorspecifik | Förordningen innehåller bestämmelser om det riksomfattande ansökningsförfarandet till utbildning efter den grundläggande utbildningen (gemensam ansökan). I förordningen föreskrivs bland annat om tillämpningsområdet för gemensam ansökan, behörighet att bli antagen, uppgifter som sparas i ansökningsregister och om antagning som studerande. |
| 3. Sektorspecifika myndighetsföreskrifter | |||
| Myndighetsföreskrift | Grunderna för yrkesinriktade examina | Sektorspecifik | Grunderna för yrkesinriktade examina innehåller bestämmelser om krav på yrkesskicklighet och mål för kunnandet samt kriterier för bedömning av kunnandet i olika examina. Utbildningsstyrelsen bestämmer examensgrunderna. |
| Myndighetsföreskrift | Föreskrift om planen för användning av disciplinära åtgärder och de tillhörande förfaringssätten (OPH-1106-2022) | Sektorspecifik | Föreskriften innehåller Utbildningsstyrelsens anvisningar till utbildningsanordnare om användning av disciplinära åtgärder och tillhörande förfaringssätt. |
| Myndighetsföreskrift | Föreskrift till anordnare av undervisning och utbildning om införande av uppgifter i den nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning (OPH -5214-2022) | Sektorspecifik | Föreskrift för hur de uppgifter som avses i 7–9 § i lagen om nationella studie- och examensregister ska sparas i informationsresursen KOSKI. Föreskriften preciserar vilka uppgifter som ska sparas, vilka som lagrar uppgifterna och hur uppgifterna uppdateras samt datastrukturerna. Föreskrift gällande ePUK om lagring av uppgifter och anvisning ges som en del av KOSKI-föreskriften. KOSKI-föreskrifter och ePUK anvisningar har samlats i eDuuniWiki: https://wiki.eduuni.fi/pages/viewpage.action?pageId=190613276 |
| Myndighetsföreskrift | Centrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av en studerandevårdsplan i yrkesutbildning OPH-4609-2022 | Sektorspecifik | Föreskriften innehåller centrala principer och mål för studerandevården samt Utbildningsstyrelsens anvisningar för utarbetande av en studerandevårdsplan i yrkesutbildningen. I föreskriften har ändringar som har med reformen av social- och hälsovården och med ansvaret för anordnandet av social- och hälsovårdstjänster beaktats. |
| Myndighetsföreskrift | Principer för dimensionering av identifiering och erkännande av kunnande samt omvandling av vitsord i yrkesutbildningen OPH-1634-2021 | Sektorspecifik | Föreskriften innehåller principer för dimensionering av identifiering och erkännande av kunnande samt anvisningar för omvandling av vitsord i yrkesutbildningen. Föreskriften handleder utbildningsanordnarna i frågor om identifiering och erkännande av kunnande. |
| Myndighetsföreskrift | Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning OPH-4251-2022 | Sektorspecifik | Publikationen innehåller Utbildningsstyrelsens föreskrift om uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning (OPH-2147-2020 med ändringar OPH-1793-2021, OPH-5347-2021). Föreskriften stöder utbildningsanordnarna i att utfärda betyg och intyg till studeranden i enlighet med lagstiftningen för yrkesutbildningen. |
| 4. Författningar gällande, information, informationshantering, dataskydd och informationssäkerhet | |||
| Styrande lagar och författningar | Förordningen om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (dataakten) (EU 2022/0047) - FÖRSLAG | Allmängiltig | EU:s dataakt (DA) ska föreskriva om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data. Aktens syfte är att underlätta användares och mindre företags åtkomst till data, säkerställa rättvisa i värdekedjor som bygger på data, främja konkurrens på datamarknaden och möjliggöra datadrivna innovationer. Aktens krav på dataportabilitet möjliggör att tjänsterna (inkl. molntjänster) lättare kan bytas. |
| Styrande lagar och författningar | Asetus digitaalisia elementtejä sisältävien tuotteiden horisontaalisista kyberturvavaatimuksista (kyberresilienssisäädös) (EU 2022/0272) EHDOTUS | Allmängiltig | EU:n kyberresilienssisäädös määrittelisi tietoturvavaatimuksia laitteille ja järjestelmille, jotka sisältävät digitaalisia elementtejä. Ehdotus on osa EU:n laajempaa strategiaa digitaalisten tuotteiden ja palveluiden kyberturvallisuuden parantamiseksi. Asetuksen tavoitteena on varmistaa, että digitaaliset tuotteet, kuten laitteet, ohjelmistot ja palvelut, ovat turvallisempia käyttäjille heti markkinoille tullessaan ja ovat kestävämpiä kyberuhkia vastaan. Tietoturvavaatimuksiin liittyvät myös henkilötietojen ja muiden luottamuksellisten tietojen salaamisen mekanismit. |
| Styrande lagar och författningar | Förordningen om en gemensam digital ingång (EU) 2018/1724 | Allmängiltig | Avsikten med EU:s förordning är att öka, komplettera och förtydliga den information om inre marknadsfrågor som redan finns på webben. Dessutom vill man för EU-medborgare och företag underlätta tillgången till digitala förfaranden också i gränsöverskridande situationer. I förordningen uppräknas också förfaranden, i vilka engångsprincipen ska följas, dvs. på begäran av en medborgare eller ett företag kan myndigheterna överföra uppgifter mellan sig, om uppgiften redan finns i ett lands myndighetsregister. För engångsprincipen skapas ett tekniskt system, som möjliggör utbyte av information mellan medlemsländerna i förfaranden som uppräknas i förordningen. |
| Styrande lagar och författningar | Förordningen om europeisk dataförvaltning (dataförvaltningsakten) (EU 2022/868) | Allmängiltig | Syftet med EU:s dataförvaltningsakt (DGA) är att skapa en ram för dataförvaltning så att skyddade uppgifter från den offentliga sektorn kan utnyttjas vidare. Förordningen förenhetligar förfaranden för datadelning inom hela EU-området och skapar en ram för oberoende dataförmedlingstjänster, som främjar datadelning mellan olika parter. På data som innehas av kulturinstitutioner och läroanstalter tillämpas förordningen endast på data som gäller forskningsverksamhet. Förordningen ändrar förordningen om digital ingång (EU 2018/1724) i fråga om att inleda, bedriva och avsluta affärsverksamhet. Transport- och kommunikationsverket har tillsatt en arbetsgrupp till stöd för det nationella genomförandet av EU:s dataförvaltningsakt. Den ska bilda en gemensam uppfattning om innehållet och kraven i akten. Mer info: https://valtioneuvosto.fi/hanke?tunnus=LVM038:00/2022, på svenska: https://valtioneuvosto.fi/sv/projektet?tunnus=LVM038:00/2022 |
| Styrande lagar och författningar | Förordningen om harmoniserade regler för artificiell intelligens (rättsakt om artificiell intelligens) (EU 2021/0106)- FÖRSLAG | Allmängiltig | EU:s rättsakt om artificiell intelligens (AIA) ska innehålla bestämmelser om harmoniserade regler för artificiell intelligens. Målet med förslaget till rättsakt om AI är att säkerställa att AI-system som släpps ut och används på unionsmarknaden är säkra och förenliga med befintlig lagstiftning om de grundläggande rättigheterna och unionens värden. Dessutom har förslaget som mål att säkerställa rättssäkerhet för att underlätta AI-investeringar och -innovationer. Förslaget bygger i huvudsak på riskbasering. Förslaget skiljer mellan olika sätt att använda AI och deras riksklassificering. Förslaget klassificerar som högrisksystem bland annat AI-system som används i den allmänbildande utbildningen eller i yrkesutbildningen särskilt när det gäller fastställandet av personers tillgång till läroanstalterna eller vägledning av personer till utbildning eller bedömning av personer i prov som en del i deras utbildning. |
| Styrande lagar och författningar | Direktivet om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen (EU 2022/2555) | Allmängiltig | Cybersäkerhetsdirektivet (NIS2-direktivet) harmoniserar miniminivån för cybersäkerhets-, riskhanterings- och rapporteringsförpliktelser för vissa för samhället viktiga och störningskänsliga sektorer. Förpliktelserna är ett svar på den förändrade cyberverksamhetsmiljön. Medlemsstaterna kan bestämma att direktivet tillämpas på lokala aktörer inom den offentliga förvaltningen eller på institutioner inom undervisnings- och utbildningssektorn, i synnerhet om det bedrivs särskilt viktig forskningsverksamhet i dessa. I Finland har ett projekt satts i gång för att införliva förpliktelserna i cybersäkerhetsdirektivet i den nationella lagstiftningen. Mer info: https://valtioneuvosto.fi/hanke?tunnus=LVM044:00/2022, på svenska: https://valtioneuvosto.fi/sv/projektet?tunnus=LVM044:00/2022 |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) | Allmängiltig | Lagen innehåller bestämmelser för myndigheternas informationshantering enligt kraven på god förvaltningssed och så att offentlighetsprincipen förverkligas, Lagen innehåller bestämmelser för hela den offentliga förvaltningen om ordnande och beskrivning av informationshanteringen, interoperabilitet mellan informationslager, genomförande av interoperabilitet mellan informationssystem, tekniska gränssnitt och upprättande av elektroniska förbindelser samt förfaranden för informationssäkerhet. Informationshanteringslagen innehåller även bestämmelser om skapande och elektronisk överföring av informationsmaterial. Syftet med informationshanteringslagen är att främja interoperabiliteten mellan informationssystem och informationslager, säkerställa informationsmaterialens uppdatering, felfrihet och användbarhet, informationssäkerhet och en god förvaltningssed med hjälp av effektiva informationshanteringsmetoder. Informationshanteringslagen tillämpas i informationshantering och användning av informationssystem när myndigheter behandlar informationsmaterial. I lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen införs bestämmelser bland annat om dokumentering av utveckling, kvalitetssäkring, kvalitetskontroll och införande av automatiserade verksamhetsprocesser samt om skyldigheten att informera om automatiserade verksamhetsprocesser. Lagändringen utgör en del av en helhetsreform av lagstiftningen gällande automatiserat beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation (1406/2011) | Allmängiltig | Lagen innehåller bestämmelser om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation. |
| Styrande lagar och författningar | Dataskyddslagen (1050/2018) | Allmängiltig | Dataskyddslagen preciserar och kompletterar den allmänna dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och dess nationella tillämpning. |
| Styrande lagar och författningar | Dataskyddsförordningen (EU 2016/679) | Allmängiltig | Den allmänna dataskyddsförordningen (den s.k. GDPR-förordningen) är Europaparlamentets och rådets förordning om reglering av behandlingen av personuppgifter. I förordningen föreskrivs bland annat om dataskyddsprinciper vid behandling av personuppgifter. |
| 5. Författningar gällande digitala tjänster | |||
| Styrande lagar och författningar | Asetus digitaalisten palvelujen sisämarkkinoista ja direktiivin 2000/31/EY muuttamisesta (digipalvelusäädös) (EU 2022/2065) | Allmängiltig | EU:n digipalvelusäädöksen (DSA) tavoitteena on parantaa kuluttajien ja heidän perusoikeuksiensa suojelua verkossa sekä edistää verkkoalustojen läpinäkyvyyttä ja vastuuvelvollisuutta. Digipalvelusäädöksen välityspalveluja koskevat velvoitteet koskevat käytännössä myös oppilaitoksia. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) | Allmängiltig | Syftet med lagen är att främja tillgången till digitala tjänster, tjänsternas kvalitet och informationssäkerhet samt innehållets tillgänglighet och att på så sätt förbättra vars och ens möjligheter att använda digitala tjänster på lika villkor. Lagen innehåller kraven på digitala tjänsters tillgänglighet samt kraven gällande planering och underhåll av myndigheters digitala tjänster samt gällande grunderna för elektronisk identifiering. Flera av de grundkrav som lagen innehåller är på allmän nivå, och de ska tolkas samtidigt med bland annat informationshanteringslagen, offentlighetslagen och dataskyddslagstiftningen. I fråga om tillgänglighet ska också diskrimineringslagen beaktas. Lagen förpliktar myndigheterna att ge kunderna möjlighet att elektroniskt på ett informationssäkert sätt sända och ta emot handlingar och meddelanden som hänför sig till deras behov att uträtta ärenden. Genom denna lag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (tillgänglighetsdirektivet). |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016) | Allmängiltig | Lagen innehåller bestämmelser om den offentliga förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster, om kraven på stödtjänsterna, om åligganden som hänför sig till produktionen av stödtjänster samt om behandlingen av personuppgifter och andra uppgifter i samband med produktionen. I lagen finns bestämmelser om rätten och skyldigheten att använda gemensamma stödtjänster för e-tjänster och om förutsättningarna för att använda tjänsterna. |
| 6. Författningar gällande framställning, förvaring och användning av handlingar | |||
| Styrande lagar och författningar | Arkivlagen (831/1994) | Allmängiltig | Lagen innehåller bestämmelser om arkivfunktionen och organiseringen av den samt om framställning, förvaring och användning av handlingar. En reform av arkivlagen är under beredning. Arkivlagen samt lagen om Riksarkivet uppdateras att motsvara kraven i den digitala verksamhetsmiljön inom den offentliga förvaltningen. |
| Myndighetsföreskrift | Kommunala handlingars förvaringstider. Föreskrifter och rekommendationer. (på finska) | Allmängiltig | Publikationen innehåller arkivverkets bestämmelser om förvaringstider för handlingar för det kommunala bildningsväsendet. Arkivlagen samt lagen om Riksarkivet uppdateras att motsvara kraven i den digitala verksamhetsmiljön inom den offentliga förvaltningen. Lagändringen avspeglas också i föreskrifter och rekommendationer som getts utgående från dessa lagar. Motsvarande föreskrift på svenska: https://www.kommunforbundet.fi/publikationer/2013/1535-kommunala-handlingars-forvaringstider-1--5 |
| Myndighetsföreskrift | Varaktig förvaring av kommunala undervisningsväsendets handlingar 2003 (KA 321/43/03) | Sektorspecifik | Arkivverket bestämmer i enlighet med 8 § i arkivlagen (831/1994) vilka handlingar och uppgifter i handlingar som ska förvaras varaktigt. En bilaga till arkivverkets föreskrift innehåller en förteckning över vilka handlingar för undervisningsväsendet som ska förvaras varaktigt. Arkivlagen samt lagen om Riksarkivet uppdateras att motsvara kraven i den digitala verksamhetsmiljön inom den offentliga förvaltningen. Lagändringen avspeglas också i föreskrifter och rekommendationer som getts utgående från dessa lagar. |
| 7. Författningar gällande e-tjänster och elektroniska kundrelationer | |||
| Styrande lagar och författningar | Lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016) | Allmängiltig | Lagen innehåller bestämmelser om den offentliga förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster, om kraven på stödtjänsterna, om åligganden som hänför sig till produktionen av stödtjänster samt om behandlingen av personuppgifter och andra uppgifter i samband med produktionen. Lagen innehåller dessutom bestämmelser om rätten och skyldigheten att använda gemensamma stödtjänster för e-tjänster och om förutsättningarna för att använda tjänsterna. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) | Allmängiltig | I lagen föreskrivs om de rättigheter och skyldigheter samt det ansvar som myndigheterna och deras kunder har vid elektronisk kommunikation. Syftet med denna lag är att göra uträttandet och behandlingen av ärenden smidigare och snabbare i förvaltningen samt att öka datasäkerheten i anslutning till dessa. En god förvaltning ska säkerställas också vid elektronisk kommunikation med en myndighet. Kunden har rätt att uträtta sitt ärende elektroniskt hos en myndighet om kunden så vill. Vid anhängiggörande och behandling av ärenden uppfyller också elektroniska dokument som sänts till en myndighet kravet på skriftlig form. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009) | Allmängiltig | Lagen innehåller bestämmelser om stark autentisering och om tillhandahållande av identifieringstjänster till tjänsteleverantörer, till allmänheten och till andra leverantörer av identifieringstjänster. |
| Styrande lagar och författningar | Statsrådets förordning om förtroendenätet för leverantörer av tjänster för stark autentisering (169/2016) | Allmängiltig | Förordningen innehåller bestämmelser om förtroendenätets tekniska gränssnitt samt administrativa ansvar och praxis. |
| 8. Författningar gällande myndighetsverksamhet | |||
| Styrande lagar och författningar | Förvaltningslagen (434/2003) | Allmängiltig | I lagen föreskrivs om grunderna för god förvaltning och om förfarandet i förvaltningsärenden. I förvaltningslagen införs bestämmelser bland annat om förutsättningar för att avgöra ärenden automatiserat, rättsskyddsförutsättning vid automatiserade avgöranden och om myndigheternas skyldighet att meddela om automatiserat avgörande som en del av en ändring av lagstiftningen gällande automatiserat beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen. En myndighet kan avgöra ett ärende automatiserat, när det i ärendet inte ingår omständigheter som förutsätter prövning från fall till fall eller när de i ärendet ingående omständigheter som förutsätter prövning från fall till fall har bedömts av en tjänsteman eller någon annan som handlägger ärendet. Ändringen av förvaltningslagen utgör en del av en helhetsreform gällande automatiserat beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen. |
| Styrande lagar och författningar | Kommunlagen (410/215) | Allmängiltig | Lagen innehåller bestämmelser om kommunens uppgifter och om förhållandet mellan staten och kommunen. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) | Allmängiltig | Lagen föreskriver om den s.k. offentlighetsprincipen. I lagen bestäms om rätten att ta del av myndigheternas offentliga handlingar samt om tystnadsplikt för den som är verksam vid en myndighet, om handlingssekretess samt andra begränsningar av rätten att ta del av en handling. En uppdatering av lagen är under beredning. Mer info: https://oikeusministerio.fi/sv/uppdatering-av-offentlighetslagen |
| Styrande lagar och författningar | Grundlagen (731/1999) | Allmängiltig | Grundlagen innehåller bestämmelser om bland annat medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, förvaltningens lagbundenhet, offentlighetsprincipen, skydd för privatlivet, språkliga rättigheter och om jämlikhet. |
| Styrande lagar och författningar | Diskrimineringslagen (1325/2014) | Allmängiltig | Syftet med diskrimineringslagen är att främja likabehandling och förebygga diskriminering samt att effektivisera rättssäkerheten för den som utsatts för diskriminering. Lagen innehåller bestämmelser om myndigheternas, utbildningsanordnarnas och arbetsgivarnas skyldighet att främja likabehandling. Diskrimineringslagen har delvis förnyats. I reformen förtydligades bland annat myndigheternas och utbildningsanordnarnas skyldighet att främja att likabehandling uppnås. Definitionen av trakasseri utvidgades att omfatta trakasserier som riktas inte bara mot en individ utan också mot en människogrupp. Ändringarna av diskrimineringslagen träder i kraft i juni 2023. |
| 9. Andra författningar som inverkar på verksamheten | |||
| Styrande lagar och författningar | Lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning 2021/682 | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning ska främja kompetensutvecklingen hos befolkningen i arbetsför ålder och tillgången på kompetent arbetskraft. En uppgift för servicecentret är att finansiera kompletterande utbildning och andra kompetenstjänster som särskilt riktas till dem som har sysselsättning eller står utanför arbetskraften. Servicecentret kan finansiera bland annat anordnande av sådana examina och examensdelar som avses i 5 § i lagen om yrkesutbildning samt verksamhet som stöder ansökan till utbildning och deltagande i utbildning. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 2012/916 | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om arbetskraftsutbildning som närings-, trafik- och miljöcentralen eller arbets- och näringsbyrån kan anskaffa. Lagens bestämmelser tillämpas delvis också på arbetskraftsutbildning enligt lagen om yrkesutbildning med iakttagande av det som föreskrivs i den lagen. |
| 10. Andra myndighetsföreskrifter, rekommendationer och riktlinjer | |||
| Verksamhetsanvisningar | API-principer för den offentliga förvaltningen | Allmängiltig | API-principerna för den offentliga förvaltningen bildar gemensamma instruktioner och rekommendationer för API-utveckling och främjandet av digitalisering. |
| Myndighetsföreskrift | Julkisen hallinnon pilvipalvelulinjaukset (VM/276/00.01.00.01/2018, endast på finska) | Allmängiltig | Riktlinjerna för den offentliga förvaltningens molntjänster fastställer hur information som ägs av en organisation inom den offentliga förvaltningen kan behandlas i molntjänster. (Riktlinjerna bara på finska; se: https://vm.fi/sv/-/riktlinjerna-for-den-offentliga-forvaltningens-molntjanster-utgivna). |
| Myndighetsföreskrift | Julkisen hallinnon tietoliikennepalvelulinjaukset (VM 36/2018, endast på finska) | Allmängiltig | Riktlinjerna för den offentliga förvaltningens datakommunikationstjänster stöder statsförvaltningens, landskapens och kommunernas beslutsfattande att planera och skaffa nya ICT-tjänster. Riktlinjerna behandlar ICT-tjänster (s.k. molntjänster) som erbjuder delade resurser. |
| Rekommendation | Kriterier för bedömning av informationssäkerheten i den offentliga förvaltningen (Julkri) | Allmängiltig | Den här rekommendationen av informationshanteringsnämnden beskriver kriterierna för bedömning av informationssäkerheten i den offentliga förvaltningen (Julkri) och ger anvisningar om hur de används. Kriterierna för bedömning stöder behoven av utveckling och bedömning av informationssäkerheten i hela den offentliga förvaltningen. De kan användas som hjälp vid bedömning av hur kraven på informationssäkerhet i informationshanteringslagen, säkerhetsklassificeringsförordningen och delvis i dataskyddsförordningen uppfylls. |
