Hanteringsmodellen beskriver hur hanteringen av arkitekturarbetet och referensarkitekturen organiseras, vilka roller som ingår i hanteringen samt hur arkitekturarbetet genomförs i praktiken.
Underhållet av referensarkitekturen för yrkesutbildning är en kontinuerlig process: Vid utveckling av referensarkitekturen är målet en öppen och transparent samplanering utgående från yrkesutbildningsanordnarnas respons och förändringar i verksamhetsmiljön.
Referensensarkitekturens hanteringsmodell preciseras i projektet Digital förmåga inom yrkesutbildningen år 2024.
Tabell: Hanteringsmodell för referensarkitekturen för yrkesutbildning (version 21.12.2023)
| Hanteringsmodellens ägare och ansvariga parter | Preciseringar och tilläggsuppgifter | |||
| 1. | Arkitekturen ägs av undervisnings- och kulturministeriet. | UKM anvisar tillräckligt med resurser och stöd för vidareutveckling av arkitekturen och leder arkitekturarbetet. | ||
| 2. | Arkitekturen koordineras av ett samarbetsnätverk av yrkesutbildningsanordnare. | Yrkesutbildningsanordnarna grundar ett nätverk / en sammanslutning för koordinering av arkitekturarbetet. Arkitekturen koordineras av ett samarbetsnätverk av yrkesutbildningsanordnare. Yrkesutbildningsanordnarna säkerställer i samarbete med UKM att arkitekturen är interoperabel med KOKO-referensarkitekturen och främjar en målbild i enlighet med nationella strategiska riktlinjer. Utbildningsstyrelsen främjar och stöder i samarbete med yrkesutbildnings-anordnarna att arkitekturbeskrivningarna tas i användning i läroanstalterna. | ||
| 3. | Centrala ändringar och uppdateringar av arkitekturen godkänns av yrkesutbildningsanordnarnas samarbetsnätverk tillsammans med centrala intressenter (t.ex. UKM, UBS). | Yrkesutbildningsanordnarnas samarbetsnätverk samlar en styrgrupp för arkitekturen och ansvarar för koordineringen av styrgruppsarbetet. De centrala intressenterna deltar i godkännandet av centrala ändringar och uppdateringar av arkitekturen i styrgruppen. Arkitekturens interoperabilitet med KOKO-referensarkitekturen säkerställs särskilt via styrgruppsarbetet. | ||
| 4. | För underhåll av arkitekturen svarar utbildningsanordnarna i samarbete med centrala intressenter (t.ex. UKM och UBS). | Yrkesutbildningsanordnarnas samarbetsnätverk anvisar för arkitekturen en innehållslig expertgrupp, som svarar för underhåll av arkitekturen, sammanställning av uppdateringar, validering och koordinering av expertgruppens samarbete med intressenterna. Den innehållsliga expertgruppen består av experter på yrkesutbildning och arkitekturarbete. UKM anvisar tillräckligt med resurser och stöd för expertgruppens arbete. Alla yrkesutbildnings-anordnare har möjlighet att framföra behov av att uppdatera arkitekturen. Vid uppdateringar av arkitekturen säkerställs arkitekturens användbarhet samt interoperabilitet med andra arkitekturer i samarbete med UKM och UBS. | ||
| 5. | Arkitekturens dokument upprätthålls i samarbete med UKM. | UKM anvisar tillräckligt med resurser och stöd för upprätthållande av arkitekturens dokument. För hantering och beskrivning av arkitekturens dokument har QPR-verktyget använts. En del av projektets dokument har samlats på Interoperabilitetsplattformen. | ||
| Nyttjande av arkitekturen | ||||
| 6. | Arkitekturen är styrande. | Referensarkitekturen styr och stöder yrkesutbildningsanordnarnas eget arkitekturarbete. | ||
| 7. | Utvecklandet av arkitekturen är en kontinuerlig process. | Yrkesutbildningsanordnarnas erfarenheter av att nyttja arkitekturen samt insamling och delning av erfarenheter är en del av underhållet av arkitekturen. Yrkesutbildningsanordnarna publicerar sina egna arkitekturer som en del av referensarkitekturen. Konkreta modeller och exempel på nyttjande av referensarkitekturen samlas för öppen användning av alla utbildningsanordnare. Med hjälp av konkreta exempel kartläggs även referensarkitekturens uppdaterings- och utvecklingsbehov. | ||
| Arkitekturens giltighetstid | ||||
| 8. | Arkitekturen gäller tills vidare. | |||
| Dokumentation av arkitekturen | ||||
| 9. | Arkitekturen publiceras i eDuuniWiki (Ammatillisen koulutuksen viitearkkitehtuuri – Referensarkitekturen för yrkesutbildning). | Länk till eDuuniWiki | ||
| 10. | Arkitekturens modelleringar förvaras i Arkitekturbankens publikationsbank. | |||
| 11. | Datamodeller, ordlistor och koder publiceras på Interoperabilitetsplattformen. | Användning av interoperabilitetsplattformen främjar definiering av interoperabla informationsinnehåll. Nationella ordlistor och kodlistor upprätthålls av Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet. Ordlistan för referensarkitekturen för yrkesutbildning beaktas vid uppdatering av OKSA-ordlistan. | ||