Referensarkitekturen för yrkesutbildning anknyter till andra arkitekturer, som ställer krav på arkitekturarbetet och arkitekturens utveckling. Även andra föreskrifter eller anvisningar som getts i annan än form än som en arkitektur kan uppfattas som referens- eller anknutna arkitekturer.
Här nedan har centrala anknutna arkitekturer till referensarkitekturen för yrkesutbildning samt de krav som interoperabilitet och enhetlighet ställer beskrivits. I beskrivningen har särskilt olika utbildningsaktörers referensarkitekturer samt befintliga och kommande arkitekturer som är centrala med tanke på yrkesutbildningen beaktats. Arkitekturer med grön färg i bilden har inte ännu beskrivits eller publicerats.
I referensarkitekturen för yrkesutbildning har de europeiska interoperabilitetsprinciperna (The European Interoperability Framework, EIF) beaktats, men interoperabilitetsprinciperna har inte modellerats som en del av beskrivningen av referens- och anknutna arkitekturer.
Undervisnings- och kulturministeriet referensarkitektur, Kasvatuksen, osaamisen, koulutuksen ja opetuksen viitearkkitehtuuri (KOKO, endast på finska) styr, samordnar och koordinerar alla utbildningsaktörers arkitekturer. Referensarkitekturen för yrkesutbildning styr yrkesutbildningsanordnarnas övergripande arkitekturer. Utbildningsaktörernas arkitekturer bildar en helhet, för vilken interoperabiliteten särskilt ska säkerställas.
Till höger har centrala lösningsarkitekturer för yrkesutbildningen beskrivits Till vänster har anknutna arkitekturer och rekommendationer som är viktiga med tanke på yrkesutbildningen beskrivits, och interoperabiliteten mellan dem ska säkerställas till de delar det behövs.
Bild: Referens- och anknutna arkitekturer (version 06/2023).
Tabell: Beskrivning av referens- och anknutna arkitekturer (version 06/2023)
| Namn på referens- eller anknuten arkitektur: | Beskrivning | Beaktas hur |
| 1. Utbildningsaktörers arkitekturer | ||
1.1 KOKO -referensarkitekturen för fostran, kunnande, utbildning och undervisning | Referensarkitekturen KOKO är en referensarkitektur som styr arkitekturer för utbildning. KOKO beskriver utbildningssystemets helhet ur utbildningsförvaltningens synvinkel. Via referensarkitekturen KOKO är referensarkitekturen för yrkesutbildning relaterad till andra utbildningsaktörers arkitekturer. | Arkitekturens interoperabilitet med KOKO-referensarkitekturen säkerställs i samarbete med UKM. |
1.2 Referensarkitekturen för förskoleundevisning och grundläggande utbildning | Referensarkitektur som styr arkitekturer för förskoleundevisning och grundläggande utbildning Denna referensarkitektur innehåller beskrivningar av nuläget för förskoleundevisningen och den grundläggande utbildningen på principiell nivå samt ur verksamhets-, informations- och informationssystemarkitekturens synvinkel. | Referensarkitekturen för förskoleundevisning och grundläggande utbildning beaktas i fråga om interoperabilitet, informationsarkitektur och informationsöverföring. |
1.3 Referensarkitekturen för grundläggande konstutbildning | Referensarkitektur som styr arkitekturer för grundläggande konstutbildning. Arkitekturen är koncentrerad på strategi-, verksamhets- och informationsarkitekturer. | Referensarkitekturen för grundläggande konstutbildning beaktas i fråga om interoperabilitet, informationsarkitektur och informationsöverföring. |
1.4 Referensarkitekturen för gymnasieutbildning | Referensarkitektur som styr arkitekturer för gymnasieutbildning | Referensarkitekturen för gymnasieutbildning kommer att vara relaterad till referensarkitekturen för yrkesutbildning i fråga om informationsarkitektur, informationsöverföring samt interoperatibla tjänster och processer. |
1.5 Referensarkitekturen för fritt bildningsarbete | Referensarkitektur som i fortsättningen styr arkitekturer för fritt bildningsarbete. | Referensarkitekturen för fritt bildningsarbete kommer att vara relaterad till referensarkitekturen för yrkesutbildning i fråga om informationsarkitektur, informationsöverföring samt interoperatibla tjänster och processer. |
1.6 OPI-referensarkitekturen för högskolor | Referensarkitektur för högskolors stödtjänster för studier och undervisning och deras förvaltning | OPI-referensarkitekturen för högskolor beaktas i fråga om interoperabilitet, informationsarkitektur och informationsöverföring. |
| 2. Andra centrala arkitekturer | ||
2.2 Arkitekturen för studerandevård | Arkitekturen för studerandevård beskriver helheten för studerandevårdstjänster. Avsikten med arkitekturen är att identifiera bland annat centrala aktörer inom studerandevården, deras inbördes interaktionsrelationer och informationsbehov hos aktörerna. | Arkitekturen för studerandevård är relaterad till referensarkitekturen för yrkesutbildning i fråga om informationsstrukturer och informationsöverföring. |
2.3 JOD - Övergripande arkitektur för Digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande | De tjänster som ingår i den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande (JOD) byggs upp stegvis under åren 2021–2024. Till tjänsterna hör fastställande av den övergripande arkitekturen. Yrkesutbildningen är med i den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande. | JOD -referensarkitekturen är relaterad till referensarkitekturen för yrkesutbildning särskilt i fråga om tjänster för den studerande och informationsöverföring. |
2.4 Referensarkitekturen för arbetskraftstjänster | Referensarkitekturen anknyter till AN2024-reformen och samlar lagstiftning som inverkar på arbetskraftstjänsterna, de centrala aktörerna, processerna och tjänsterna samt väsentliga informationslager och systemtjänster. | Referensarkitekturen för arbetskraftstjänster är relaterad till referensarkitekturen för yrkesutbildning i fråga om informationsöverföring. |
2.5 Interoperabilitetsplattformen | Interoperabilitetsplattformen består av terminologier, kodlistor och datamodeller, som behövs i informationsflöden och annan informationshantering. Interoperabilitetsplattformen utgör en del av suomidigi.fi-helheten. | I informationsarkitekturen i referensarkitekturen för yrkesutbildning utnyttjas Interoperabilitetsplattformen. |
| 3. Centrala lösningsarkitekturer | ||
3.1 OIVA - Utbildningsförvaltningens styrnings- och regleringstjänst | I OIVA-tjänsten finns alla aktuella tillstånd att ordna grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, grundläggande konstutbildning och tillstånd att driva läroanstalter för fritt bildningsarbete. I tjänsten finns också befolknings-, utbildnings- och tillståndsuppgifter och statistik av olika slag för yrkesutbildningens del. | OIVA-tjänsten utgör en del av den nationella informationsresursen. OIVA-tjänsten beaktas i informationsarkitekturen i referensarkitekturen för yrkesutbildning. |
3.2 Studieinfo | Studieinfo-tjänsten innehåller information om examina, yrken samt studier vid olika läroanstalter. Läroanstalterna upprätthåller information om sina egna utbildningar i Studieinfo. Via Studieinfo kan den studerande söka och hitta utbildningsalternativ samt söka till utbildning. | Studieinfo-tjänsten beaktas i referensarkitekturen för yrkesutbildning särskilt i informationsarkitekturen, informationsöverföringen och gränssnitten. |
3.3 KOSKI-tjänsten | I KOSKI-tjänsten ingår den nationella informationsresursen för undervisning och utbildning, tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter och registret över annan än reglerad utbildning. Gemensamt personuppgiftsansvariga för informationsresursen i KOSKI-tjänsten är utbildningsanordnarna och Utbildningsstyrelsen som upprätthåller informationsresursen. Uppgifterna samlas in direkt från utbildningsanordnarnas studieadministrationsssystem via gränssnitt eller uppgifterna kan föras in i tjänsten också med hjälp av ett användargränssnitt för inmatning. Informationsresursen innehåller nationella uppgifter om studieprestationer och avlagda examina samt uppgifter om studerandes enskilda studierätter. Med hjälp av tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter är det möjligt att kombinera och till olika myndigheter lämna ut uppgifter ur den nationella informationsresursen för undervisning och utbildning samt studentexamensregistret, högskolornas riksomfattande datalager och det nationella antagningsregistret till olika myndigheter. | KOSKI-tjänsten utgör en del av den nationella informationsresursen. KOSKI-tjänsten beaktas i informationsarkitekturen och informationssystemarkitekturen i referensarkitekturen för yrkesutbildning. |
3.4 ePUK | ePUK -tjänsten sammanställer på en plats uppgifter om de personliga utvecklingsplanerna (PUK) för studerande i yrkesutbildning och gör det möjligt att se informationen i Studieinfo. ePUK innehåller utbildningsanordnarnas PUK-uppgifter som ska överföras till den nationella informationsresursen samt användargränssnitt för att se och använda uppgifterna. | ePUK beaktas i informationsarkitekturen och i informationssystemarkitekturen. |
3.5 Valpas | Via uppföljnings- och tillsynstjänsten Valpas kan aktörer som övervakar fullföljandet av läroplikten granska den läropliktigas uppgifter som berör ansökan till utbildning, studierätter och utbildningens avgiftsfrihet. Via Valpas-tjänsten kan man också ge information som följande aktör i ansvarskedjan behöver samt föra in uppgifter om avbrytande av läroplikten. Valpas-tjänsten är en del av administratörens Studieinfo. I Valpas-tjänsten finns den läropliktiges kontaktuppgifter och tjänsten får användas också av medborgare. | Valpas-tjänsten beaktas särskilt i informationsarkitekturen. |
3.6 eGrunder | Tjänsten eGrunder innehåller alla grunder för läroplaner, examina och utbildningar ända från grunder för småpedagogik till andra stadiet. I tjänsten publicerar utbildningsanordnare också lokala läroplaner och planer för genomförande av examina. eGrunder innehåller ett verktyg för beskrivning och publicering av läroplaner, examensspecifika genomförandeplaner och utbildningsvägar för studerande (AMOSAA-verktyget ersätts av TOTSU-verktyget som på svenska fått namnet UP-verktyget (från Utbildningsplan). Med UP-verktyget kan lärmiljöer för olika examensdelar beskrivas och det stöder ett enhetligt beskrivningssätt. | eGrunder beaktas i informationsarkitekturen och i informationssystemarkitekturen. |
3.7 Undervisnings- och utbildningsordlistan OKSA | Undervisnings- och utbildningsordlistan (OKSA) innehåller begrepp och termrekommendationer för undervisning och utbildning. Ordlistan har som syfte att stödja en utveckling av nättjänster inom utbildningsförvaltningens område och lägga en grund för informationsarkitekturen för utbildning och forskning. | Referensarkitekturen för yrkesutbildning har begreppsmodeller som är överensstämmande med OKSA-ordlistan. |
3.8 Arkitekturen för utbildningsutbud | Lösningsarkitekturen för utbildningsutbud har som syfte att beskriva en gemensam nationell arkitektur för information om högskolornas utbildningsutbud och en målbild för den. | Lösningsarkitekturen för utbildningsutbud beaktas särskilt i informationsarkitekturen. |
3.9 Arkitekturen för informationsledning inom yrkesutbildningen | Arkitekturen för informationsledning skapar en gemensam syn på informationssystembeskrivningar som behövs på nationell nivå för informationsledning inom yrkesutbildningen (omfattning, nivåer, noggrannhet). | Arkitekturen för informationsledning är relaterad till referensarkitekturen för yrkesutbildning. |
