Yrkesutbildningen styrs av flera nationella strategihelheter. De nationella strategierna beskriver den gemensamma nationella målbilden och anger riktlinjer för verksamheten. 

I referensarkitekturen har förändringar i verksamhetsmiljön som påverkar yrkesutbildningen identifierats. I referensarkitekturen har man också identifierat centrala tyngdpunkter inom yrkesutbildningen, med vilka man reagerar på de nationella målen. 

De nationella strategierna styr utvecklandet av yrkesutbildningen. Referensarkitekturen för yrkesutbildning påverkas särskilt av följande strategier och utredningar: 

Förutom ovannämnda dokument har man i arkitekturen beaktat och modellerat Suomen digitaalinen kompassi (på finska och engelska). Den digitala kompassen innehåller också strategiska mål som påverkar yrkesutbildningen bland annat i fråga om digital kompetens och digitalisering av de offentliga tjänsterna. Dessutom har man i arkitekturen dragit nytta av mål som uppställts i Digitaliseringsprogrammet för kontinuerligt lärande och i utvecklingsprogrammet Rätt att kunna som avslutades 2022 samt av slutrapporten Laadukas toisen asteen koulutus kaikille (Högklassig utbildning på andra stadiet för alla).

Strategikartorna som beskrivs här nedan bildas av en helhet bestående av förändringar i verksamhetsmiljön, visionen, de strategiska målen samt centrala förmågor. För den utrikespolitiska redogörelsens del har också centrala åtgärder ur yrkesutbildningens synvinkel beskrivits. 

På förändringarna i verksamhetsmiljön svarar man med strategiska mål, som beskriver en avsedd förändring eller effekt. De strategiska målen genomförs med strategiska resultat. Förmågorna möjliggör att verksamheten kan genomföras, att de strategiska resultaten genomförs och vidare att de strategiska målen uppnås. En noggrannare beskrivning av målbilden för gemensamma förmågor inom yrkesutbildningen finns i eDuuniWiki.

Tämä sivun sisällysluettelo:

Bild: Yrkesutbildningen förnyas då verksamhetsmiljön förändras.


Undervisnings- och kulturministeriets strategi 2030

Undervisnings- och kulturministeriets strategi 2030 beskriver saker, som man i ministeriet och inom dess förvaltningsområde koncentrerar sig på under en längre tid än en regeringsperiod. Undervisnings- och kulturministeriets strategiska mål styr också anordnarna av yrkesutbildning. Strategin genomförs i samarbete mellan ministeriet och förvaltningsområdet. Hur UKM:s strategi genomförs följs upp som ett led i styrningen och ledningen bland annat genom att dra nytta av indikatorer, undersökningar och utredningar. 

Bild: Undervisnings- och kulturministeriets strategi 2030 och identifierade förmågor för yrkesutbildningen i referensarkitekturen.

 


Kvalitetsstrategin för yrkesutbildningen 2030

Kvalitetsstrategin för yrkesutbildningen beskriver visionen för yrkesutbildningen 2030 samt visionen för kvalitetsledning som härletts från den och som genomförs med hjälp av fem strategiska riktlinjer / genomslagsmål. Syftet med de strategiska riktlinjerna är att forma en helhet med vilken man styr yrkesutbildningens kvalitetsledning helhetsmässigt, i samma riktning och långsiktigt. 

De strategiska riktlinjerna genomförs med utvecklingsåtgärder. I kvalitetsstrategin har centrala utvecklingsåtgärder för åren 2020–2022 presenterats för varje central aktör inom yrkesutbildningen (yrkesutbildningsanordnare, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, arbetslivskommissioner och Nationella centret för utbildningsutvärdering). Utvecklingsåtgärderna har tills vidare  inte modellerats som en del av strategikartan eftersom de uppdateras år 2023. 

I referensarkitekturen för yrkesutbildning har visionen för yrkesutbildningen och de strategiska riktlinjerna för kvalitetsledningen beskrivits. Visionen för yrkesutbildningens kvalitetsledning ingår i huvudsak i visionen för yrkesutbildningen, och därför har den inte särskilt modellerats i referensarkitekturen. Visionen för kvalitetsledning inom yrkesutbildningen innehåller centrala principer för kvalitetsledning:

  • kundorientering
  • innovativitet, förnyelseförmåga och lärande av andra
  • flexibilitet, förutsägbarhet och reaktionsförmåga
  • beslutsfattande baserat på information och ständig förbättring
  • jämn kvalitet och strävan mot utmärkt kvalitet
  • pålitlighet, öppenhet och transparens i verksamheten


Bild: Kvalitetsstrategin för yrkesutbildning och identifierade förmågor för yrkesutbildningen i referensarkitekturen.



Riktlinjer för digitaliseringen av fostran och utbildning 2027

Riktlinjerna för digitaliseringen av fostran och utbildning 2027 beskriver visionen för digitalisering av hela utbildningssystemet samt strategiska mål och åtgärder för visionens genomförande, genom vilka undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen främjar att de strategiska målen kan genomföras.

Riktlinjerna för digitaliseringen av fostran och utbildning kompletteras senare med preciseringar för de olika utbildningsstadierna.


Bild: Riktlinjerna för digitaliseringen av fostran och utbildning och identifierade förmågor för yrkesutbildningen i referensarkitekturen.



Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, fram till 2040

I referensarkitekturen för yrkesutbildning har statsrådets utbildningspolitiska redogörelse beaktats fastän den egentligen inte är något strategiskt dokument. Den utbildningspolitiska redogörelsen beskriver nuläget och målbilden ända fram till 2040-talet för hela utbildningssystemet och forskningen. Avsikten är att redogörelsen också kan utgöra en grund för utbildningspolitiskt beslutsfattande.

Enligt den utbildningspolitiska redogörelsen är målet att främja likställdhet, jämlikhet, genomslagskraft och kvalitet inom utbildningen på andra stadiet och svara mot förändringarna i arbetslivet. Ur arkitektursynvinkel är särskilt den utbildningspolitiska redogörelsens riktlinjer för att utnyttja ny teknologi och för digitalisering samt åtgärder gällande en reform av utbildningen på andra stadiet viktiga. I strategikartan har också centrala åtgärder för yrkesutbildningen beskrivits.  Åtgärderna leder till strategiska resultat, som för sin del genomför de strategiska målen. 

I den utbildningspolitiska redogörelsen beskrivs också visionen och målen för Jatkuvan oppimisen parlamentaarisen uudistuksen (Den parlamentariska reformen av kontinuerligt lärande, info på svenska: https://okm.fi/sv/kontinuerligt-larande) samt åtgärder gällande helheten för kontinuerligt lärande särskilt  i fråga om utbildningsaktörerna och strukturerna för kontinuerligt lärande. Visionen för reformen av kontinuerligt lärande och målen som uppställts utgående från den omfattar samhället, arbetslivet och individen. Visionen för kontinuerligt lärande innehåller tre punkter:

  1. Alla har de kunskaper, färdigheter och den kompetens som krävs för sysselsättning och ett betydelsefullt liv
  2. Var och en utvecklar sin kompetens under tiden i arbetslivet
  3. Kompetens förnyar arbetslivet och arbetslivet kompetensen

Helheten för kontinuerligt lärande har inte särskilt modellerats, eftersom åtgärder gällande kontinuerligt lärande inom yrkesutbildningen också delvis ingår i åtgärderna gällande en reform av yrkesutbildningen, kundorientering, flexibilitet och tillgänglighet. 


Bild: Den utbildningspolitiska redogörelsen, åtgärder och identifierade förmågor för yrkesutbildningen i referensarkitekturen.



Finlands digitala kompass (på finska)

Finlands digitala kompass innehåller Finlands nationella vision, strategiska mål och nyckelresultat för digitalisering 2030. Den nationella digitala kompassen grundar sig på EU:s digitala kompass som presenterades 2021 och på programförslaget ”En färdväg för det digitala decenniet” 2030.

Målen för Finlands digitala kompass är indelade i fyra delområden:

  1. Medborgare och arbetskraft med digital kompetens
  2. Digital infrastruktur
  3. Digitala omställningen i företag
  4. Digitaliseringen av offentliga tjänster

För varje delområde har mål uppställts och nyckelresultat beskrivits fram till 2030. Dessutom innehåller den digitala kompassen ett gemensamt mål för förvaltningsövergripande ledning och utveckling.

I strategikartan har de mest centrala delområdena med tanke på referensarkitekturen för yrkesutbildning beskrivits, d.v.s. digital kompetens och digitala offentliga tjänster. Den digitala kompassens nyckelresultat har preciserats ur yrkesutbildningens synvinkel.


Bild: Finlands digitala kompass preciserad ur yrkesutbildningens synvinkel och identifierade förmågor för yrkesutbildningen i referensarkitekturen



Identifierade tyngdpunkter i referensarkitekturen för yrkesutbildning

I referensarkitekturen för yrkesutbildning har centrala tyngdpunkter i yrkesutbildningen identifierats, vilka genomför de nationella strategiska resultaten och målen. De identifierade tyngdpunkterna i yrkesutbildningen innehåller gemensamma mål för förnyelse, studerandecentrerad, ansvarsfull och informationsbaserad utbildning, förstärkning av samarbetet och ekosystemmässig verksamhet, allmänt nyttjande av digitalisering och ny teknologi och förstärkning av välbefinnandet. 


Bild: Tyngdpunkter i yrkesutbildningen som identifierats i referensarkitekturen.



Förändringar i verksamhetsmiljön som påverkar yrkesutbildningen 

Varje nationell strategi analyserar förändringar i verksamhetsmiljön lite ur olika synvinklar eller med olika begrepp. I referensarkitekturen har särskilt förändringar i verksamhetsmiljön som centralt påverkar yrkesutbildningen identifierats (påverkande faktorer). 

Tabell: Förändringar i verksamhetsmiljön som påverkar yrkesutbildningen 

Nr

Påverkande faktor

Beskrivning

1

Digitalisering och ny teknologi

Digitaliseringen och den teknologiska utvecklingen påverkar samhället, arbetslivet och hela vardagen. Digitaliseringen förändrar kompetensbehoven och inverkar på vilken kompetens och kunnande yrkesutbildningen borde producera. Digitaliseringen omformar pedagogiken, handledningen och lärandet inom yrkesutbildningen, minskar på utbildningens beroende av plats och tid och ger möjligheter till lärande i många olika slags lärmiljöer och i närmare samarbete med andra utbildningsaktörer. 

Studerandena och de anställda förutsätts ha nya kunskaper och färdigheter att fungera i en verksamhetsmiljö som digitaliseras och förmåga att använda digitala lösningar och plattformar. Inom yrkesutbildningen ska man beakta en förstärkning av de studerandes och anställdas digitala färdigheter och digitala kompetens som en del av den grundläggande verksamheten.

Ur utbildningsanordnandets synvinkel anknyter nyttjandet av digitalisering starkt också till utvecklingen av kundorienterade digitala tjänster samt kännedom om hållbar utveckling. Även inom yrkesutbildningen behöver man begrunda hur den nya teknologin kan hjälpa till att bygga en hållbar framtid i enlighet med målen för en digital och grön dubbel omställning. Fungerande digitala tjänster förutsätter informationsledning och en smidig delning av information mellan olika aktörer.

2

Arbetets förändringar (sätt att arbeta, arbetslivets kompetenskrav)

Genom att yrkena och arbetsuppgifterna förändras i en allt snabbare takt förutsätter det att alla är beredda att förnya och uppdatera sin egen kompetens under hela karriären. Många branscher har brist på kompetenta arbetstagare. Förändringar som sker i arbetets innehåll och nya yrken som uppstår avspeglas i innehållet i de yrkesinriktade examina och i utbildningsutbudet. Yrkesutbildningen ska klara av att erbjuda olika målgrupper skräddarsydda och flexibla möjligheter till kontinuerligt lärande och utveckling av kompetensen. Förändringarna i arbetets innehåll förstärker även nyckelkompetensernas betydelse: behärskande av helheter, kompetens i kommunikation och interaktion, problemlösningsförmåga och digital kompetens ingår i allt fler arbetsuppgifter. Utbildningen av kompetent arbetskraft kräver av yrkesutbildningsanordnarna prognostisering, nära samarbete med arbets- och näringslivet, planering av utbildningsutbudet och omsorg om utbildningens dragningskraft. 

3

Förändringar i befolkningsstrukturen (åldrande, mångfald, koncentration)

De största effekterna av befolkningsstrukturens förändringar har att göra med att befolkningen åldras, den del som är i arbetsför ålder minskar och nativiteten sjunker. Befolkningens koncentration till stora städer och deras kranskommuner inverkar på förutsättningarna för att ordna yrkesutbildning. Intensifiering av samarbetet mellan utbildningsanordnarna samt nyttjande av möjligheterna med digitalisering och ny teknologi säkerställer för sin del att yrkesutbildningen är tillgänglig i olika delar av landet. Att befolkningen blir mångsidigare och mångspråkigare inverkar på yrkesutbildningen särskilt i huvudstadsregionen och i andra stora städer. Med minskande årskullar sjunker antalet studerande och också en minskad mängd arbetskraft utexamineras till arbetslivet.

4

Kundorientering

Inom yrkesutbildningen är kundorienteringen en central princip och utgångspunkt som styr verksamheten. Kundorienteringen innebär en förnyelse av verksamhetskulturen, verksamhetssätten och tjänsterna utgående från förändrade behov och kundernas aktiva roll vid utveckling av dem. 

5

Ökad ojämlikhet i samhället

Ojämlikheten och erfarenheterna av att inte vara delaktig har ökat också i det finländska samhället. Studerandenas socioekonomiska bakgrund påverkar i allt högre grad också utbildningsvägen. Generationsövergripande marginalisering och samlad utslagning märks också inom yrkesutbildningen. Även deltagandet i kontinuerligt lärande i befolkningsgruppen i arbetsför ålder ackumuleras hos dem som redan är utbildade och har en god ställning på arbetsmarknaden. 

Utbildningen är en central faktor för kvalificering till olika positioner i samhället och ojämlikhet i utbildningen för med sig ojämlikhet på alla delområden i samhället. Främjandet av utbildningsjämlikhet för studerande med olika socioekonomisk bakgrund och säkerställandet av deras möjligheter till fortsatta studier och att komma ut i arbetslivet påverkar genomförandet av yrkesutbildning samt lösningarna för handledning och stöd för lärandet. Förstärkning av handlednings- och stödtjänsterna samt utvecklandet av personliga studievägar är ett centralt sätt för yrkesutbildningen att främja jämställdhet och jämlikhet.

6

Ökade välfärdsutmaningar

Studerandenas ökade utmaningar med välbefinnandet har att göra med den ökade osäkerheten i samhället och med att verksamhetsmiljön snabbt förändras. Välfärdsutmaningarna anhopas också. Välfärdsutmaningarna märks i lärandet och i möjligheterna att förvärva kunnande. Inom yrkesutbildningen är en trygg verksamhetskultur som stöder gemenskap, delaktighet och interaktion samt en förstärkning av den individuella studerandevården sätt att främja både de studerandes och anställdas välbefinnande. En förstärkning av de anställdas välbefinnande återspeglas positivt också i de studerandes välbefinnande.

7

Ökande skillnader i värderingar och attityder

Den ökande ojämlikheten och mångfalden i samhället medför ökande skillnader i värderingar och attityder som kan leda till motsättningar, erfarenheter av att stå utanför och till att samhällsdebatten alltmer tillspetsas. Yrkesutbildningen har en viktig roll i att stödja de studerande att utvecklas till medlemmar i ett samhälle och arbetsliv som respekterar mångfald och olikhet. Yrkesutbildningen förstärker de studerandes yrkesidentitet, medieläsfärdighet, färdigheter i ansvarsfull informationsförmedling och förmåga att delta i en konstruktiv samhällsdebatt.   

8

Klimatförändringen och hållbar utveckling

Klimatförändringen och målen för hållbar utveckling påverkar i hög grad samhället, ekonomin och verksamheten för individerna. Yrkesutbildningen har en betydelsefull roll i att bygga en mer hållbar framtid. Utbildning skapar kompetens, medvetenhet och färdigheter, och den har en central betydelse vid förstärkning av ett ansvarsfullt tänkesätt. 

Målen för ekologisk, social, ekonomisk och kulturell hållbarhet påverkar yrkesutbildningens alla nivåer.

9

Internationalisering

Det finländska samhället och yrkesutbildningen har de senaste åren internationaliserats bland annat till följd av invandring och internationalisering av arbetslivet. Vid genomförandet av undervisning, handledning och stöd behöver man beakta studerande som kommer från många olika slags bakgrunder. Yrkesutbildningen utbildar å andra sidan experter, som kan agera och växelverka i en internationell arbetsmiljö. 

Yrkesutbildningen har också verksamhet i internationell miljö. Det finns internationell efterfrågan på yrkesutbildningens utbildningstjänster, och det behöver beaktas när tjänsterna utvecklas.

Sammanställning av förändringar i verksamhetsmiljön, centrala strategier och identifierade tyngdpunkter och förmågor i yrkesutbildningen

Nedan finns en sammanställning av identifierade förändringar i verksamhetsmiljön, centrala nationella strategier (vision, strategiska mål och strategiska resultat) som påverkar yrkesutbildningen samt i referensarkitekturen identifierade tyngdpunkter och gemensamma förmågor i yrkesutbildningen.


Bild: Sammanställning av i referensarkitekturen identifierade förändringar i verksamhetsmiljön, centrala nationella strategier och av identifierade tyngdpunkter och gemensamma förmågor i yrkesutbildningen.