En förmåga innebär att agera på ett ändamålsenligt sätt för att genomföra tjänster och uppnå målen. Förmågorna kan enligt JHS 179 indelas i funktionella förmågor (verksamhetsförmågor), verksamhetsstödjande och strategiska förmågor. Vid implementering av förmågor behövs en kombination av tre delar: personal och kompetens, verksamhetsmodeller och processer samt information och informationssystem. De gemensamma förmågor som identifierats i referensarkitekturen beskriver målbilden för yrkesutbildningen i framtiden.
Referensram för gemensamma förmågor som identifierats i referensarkitekturen är JHS179. I referensarkitekturen har man för alla yrkesutbildningsanordnare identifierat gemensamma, allmänna förmågor, med hjälp av vilka anordnarna av yrkesutbildning kan genomföra tjänster och nå fram till en gemensam målbild i framtiden. Utbildningsanordnarna kan befinna sig i olika skeden i fråga om de gemensamma förmågorna. Varje anordnare av yrkesutbildning har dessutom egna, organisationsspecifika förmågor, med hjälp av vilka yrkesutbildningsanordnarna skiljer sig från varandra.
Funktionella (verksamhets-)förmågor har i det gemensamma referensarkitekturarbete identifierats via tjänster för den studerande: vilka förmågor som behövs i yrkesutbildningen för att man ska kunna producera de tjänster som behövs. De verksamhetsstödjande förmågorna i referensarkitekturen hänför sig till förutsättningar för att ordna examina och utbildningar och de gör det möjligt att genomföra tjänster.
Strategiska förmågor behövs för att genomföra gemsamma mål. De strategiska förmågorna har identifierats med hjälp av gemensamma strategiska mål och resultat och särdrag för yrkesutbildningen. De strategiska förmågorna kan enligt JHS179 vara funktionella eller verksamhetsstödjande förmågor. I referensarkitekturen för yrkesutbildning har de strategiska förmågorna ändå identifierats som omfattande helheter, som också kan utvidga identifierade funktionella och verksamhetsstödjande förmågor.
Bild: Identifierade gemensamma förmågor för yrkesutbildningen i referensarkitekturen för yrkesutbildning
ThingLink: Yhteisten kyvykkyyksien tunnistaminen ammatillisen koulutuksen viitearkkitehtuurissa
Helhetsbild av förmågor
De gemensamma förmågorna och gemensamma strategiska målen för anordnare av yrkesutbildning är till stöd för yrkesutbildningsanordnare som är i olika skeden vid ledning och systematisk utveckling av verksamheten. Förmågorna är föränderliga eftersom verksamheten och målen förändras när verksamhetsmiljön förändras. De gemensamma förmågor för yrkesutbildningen som nu identifierats kan förlora i betydelse när verksamhetsmiljön förändras, och då framträder nya förmågor i stället.
Bild: Identifierade gemensamma förmågor för yrkesutbildningen i referensarkitekturen för yrkesutbildning (version 06/2023, förtydligad 10/2023)
Verbala beskrivningar av förmågorna
Ledning av förmågorna är övergripande och systematisk utveckling av en utbildningsanordnares kompetens, verksamhet, information och informationssystem för processer i riktning mot målbilden.
Tabell: Beskrivning av identifierade gemensamma förmågor för yrkesutbildningen i referensarkitekturen för yrkesutbildning ur synvinklarna: personal och kompetens, verksamhetsmodeller och processer samt information och informationssystem (version 10/2023).
| Förmåga | Beskrivning av förmågan: Personal och kompetens | Beskrivning av förmågan: Verksamhetsmodeller och processer | Beskrivning av förmågan: Information och informationssystem |
| Funktionella förmågor | |||
Handledning | Att förstå den studerandes mål och behov och att besvara dem med studerandecentrerade handledningsmetoder i olika lärmiljöer. Kompetens i mångprofessionellt samarbete, interaktionskompetens och kännedom om den handleddas utbildning eller examen samt förståelse av den styrande lagstiftningen. Nyttjande av lärandeanalys. | Mångprofessionellt samarbete och gemensamt överenskomna verksamhetsmodeller och processer. | Information om den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet, lärande och utveckling av kunnandet. Yrkesutbildningens egna och nationella informationslager, informationssystem och fungerande informationsöverföring som stöder handledningen. |
Personlig tillämpning | Samlad förståelse av den studerandes mål och situation, interaktionskompetens och mångprofessionellt samarbete. Personliga utvecklingsplanen för kunnandet (PUK), kännedom om mångsidiga lärmiljöer, examina eller utbildning samt förståelse av den styrande lagstiftningen. Nyttjande av lärandeanalys. | Mångprofessionellt samarbete och gemensamt överenskomna verksamhetsmodeller och processer. | Information om den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet, lärande och utveckling av kunnandet. Fungerande studieadministrationsssystem. Interoperatibel information, gemensam informationsresurs och fungerande informationsöverföring mellan utbildningsaktörer. |
Pedagogik | Pedagogiska färdigheter, studerandecentrerad och förnyande pedagogik, pedagogiskt stöd för den studerande samt pedagogiskt ändamålsenliga lärmiljöer. Nyttjande av lärandeanalys. | Mångprofessionellt samarbete och gemensamt överenskomna verksamhetsmodeller och processer. Verksamhetsmodeller och processer för identifiering av kompetensbehov och stöd för lärande och för utveckling av kompetensen samt delning av god praxis. | Information om den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet, lärande och utveckling av kunnandet. Fungerande och ändamålsenliga informationssystem och nätmiljöer som stöder en kvalitativ pedagogik och betjänar den undervisande och handledande personalens verksamhet. |
Digitalisering och teknologi | Färdigheter och kompetens i digitalisering och teknologi. Lärande oberoende av tid och plats och digitala lärmiljöer. | Verksamhetsmodeller och processer för identifiering av kompetensbehov och för utveckling av kompetensen samt delning av god praxis. | Information om den studerande, lärandeprocessen och kompetensbehov Fungerande och ändamålsenliga informationssystem och nätmiljöer som stöder en kvalitativ pedagogik och betjänar lärandet och den undervisande och handledande personalens verksamhet. |
Arbetslivskompetens och -samarbete | Kännedom om arbetslivet och förmåga att identifiera arbetslivets förändrade kompetensbehov. Förmåga att samarbeta med arbetslivet vid handledning av den studerande och vid säkerställande av kunnandet. | Verksamhetsmodeller och processer för samarbete med arbetslivet och för prognostisering av kompetensbehov. Anskaffnings och hanteringsprocess och utveckling av nätverk för samarbetspartners i arbetslivet. | Prognostiserings-, sysselsättnings- och kompetensbehovsinformation samt analyser. |
Handledningssamarbete mellan utbildningsanordnare | Behärskande av och kännedom om utbildningsområdet. Förmåga att samarbeta över läroanstaltsgränser vid handledning av den studerande. | Utbildningsaktörernas gemensamma processer och utveckling av nätverk. | Interoperatibel information och informationssystem samt gemensamma nationella informationslager för utbildningsaktörer. |
Kontinuerligt lärande | Handledning och stöd för kunskaper och färdigheter och kompetens som förutsätts för lärande och sysselsättning under den studerandes hela livscykel. Identifiering och erkännande av kunnande. Nyttjande av lärandeanalys. | Utbuds- och prognostiseringsprocesser inom utbildningen och produktutveckling. Verksamhetsmodeller och processer för samarbete över förvaltningsgränserna. | Prognostiserings-, sysselsättnings- och kompetensbehovsinformation samt analyser. Interoperatibel, samanvänd information och interoperatibla informationssystem. Digitalt serviceekosystem för kontinuerligt lärande. |
Stöd för utveckling i yrket | Handledning av utveckling i yrket och karriärplanering, stöd för arbetslivsfärdigheter och arbetslivskännedom, handledning och personlig tillämpning av förstärkning av yrkesidentiteten. | Processer för prognostisering av arbetslivets kompetensbehov, mångprofessionellt samarbete samt arbetslivs- och studerandeorienterade utbildningstjänster. Verksamhetsmodeller och processer för handledning för arbetslivet. | Information om den studerandes mål. Prognostiserings-, sysselsättnings- och kompetensbehovsinformation samt analyser. Interoperatibel information och informationssystem. |
| Verksamhetsstödjande förmågor | |||
Prognostisering | Förmåga att följa, analysera och informera om förändringar i verksamhetsmiljön regionalt och nationellt samt för det egna arbetets del. Framtidskompetens och produktion, utveckling och nyttjande av prognostiseringsinformation. | Tydliga verksamhetsmodeller och processer för prognostisering och gemensamt överenskomna ansvar. Aktivt deltagande i prognostiserings- och nätverksforum. | Prognostiserings-, sysselsättnings- och kompetensbehovsinformation samt analyser. Gemensamt nationellt informationssystem som stöder prognostisering. |
Ledning | Ledningskompetens, övergripande kännedom om de saker som leds och förbindelse att följa gemensamma mål. Kompetens i planering av ekonomin och verksamheten. Ledning av den pedagogiska verksamheten och personalledning. Kännedom om examina, lagstiftningen och arbetslivets kompetensbehov samt resursfördelning till utveckling av utbildningen. | Operativt ledningssystem, verksamhetsmodeller och processer för planering av ekonomin och verksamheten. Gemensamt överenskomna verksamhetsmodeller som stöder en snabb utveckling av utbildningarna. | Aktuell lägesbildsinformation, gemensamma mål och genomslagsmätare. Interoperatibla informationssystem. Fungerande informationsöverföring mellan utbildningsaktörer och nationella informationslager. |
Kvalitetsledning | Kvalitetsledningskompetens, såsom kännedom om kvalitetsledningsbegrepp och -principer samt förmåga att tillämpa dessa i yrkesutbildningen. Kompetens i att utveckla och utvärdera kvalitetsledningssystem (mm. självutvärdering, kollegial utvärdering, intern auditering). | Verksamhetsmodeller och processer gällande kvalitetssystem och kvalitetssäkring samt gemensamt överenskomna ansvar. Kvalitetsledningssystemets funktionalitet och effektivitet utvärderas och förbättras som en helhet som en del av ledarskapet. | Interoperatibel, tillförlitlig, klassificerad och aktuell information. Nationella mätare för kvalitet och effektivitet inom yrkesutbildningen. Informationsinsamlings-, kvalitetsledning-, utvärderings- och responssystem. |
Säkerhet | Byggande av en läroanstaltsorganisation och lärmiljöer som är fysiskt, psykiskt och socialt säkra. Beaktande av informationssäkerhet, dataskydd och cybersäkerhet i all verksamhet. | Verksamhetsmodeller och processer som säkrar och utvecklar heltäckande säkerhet. | Informationssystem som säkerställer informationssäkerhet, dataskydd och cybersäkerhet. |
Samarbete med arbets- och näringslivet | Förstärkning av arbetslivkompetens i organisationen och byggande av kompanjonskap. Tydliga ansvar och ledningens stöd för samarbetet. Resursfördelning till nätverkande och samarbete. | Verksamhetsmodeller och processer som främjar kompanjonskapssamarbete och samplanering. Gemensamt överenskomna mål för samarbetet. | Gemensamt med arbets- och näringslivet utarbetad lägesbild, information och informationssystem som stöder samarbetet. |
Samarbete med andra utbildningsaktörer | Förstärkning i organisationen av samarbetet mellan utbildningsaktörer. Tydliga ansvar och ledningens stöd för samarbetet. Resursfördelning till nätverkande och samarbete. | Verksamhetsmodeller och processer som främjar samarbetet. Gemensamt överenskomna mål för samarbetet. | Gemensam lägesbild, interoperatibel information och informationssystem. |
Planering och genomförande av utbildning | Kännedom om examina, utbildningar, genomförandeplaner och lagstiftning. Identifiering av förändrade kompetensbehov (kontinuerligt lärande och arbetslivet). | Verksamhetsmodeller och processer för planering, genomförande och utveckling av utbildning. | Examensgrunderna och prognostiserings- och kompetensbehovsinformation. Interoperatibel information och informationssystem samt fungerande informationsöverföring. |
Etik | Kännedom om och iakttagande av etiska anvisningar. Etiskt hållbar verksamhet | Etiska anvisningar, verksamhetsmodeller och processer | Etiskt utformad information. Etisk användning av information och analytik. |
| Strategiska förmågor | |||
| Studerandecentrering | Planering, genomförande och utveckling av verksamhet, tjänster, processer och lärmiljöer och kompetens ur den studerandes synvinkel. | Studerandecentrerade verksamhetsmodeller och processer. Studerandenas deltagande i utveckling av verksamhetsmodeller och processer. Processer som behövs för identifiering och säkrande av förmågor som behövs för planering och anordnande av utbildningstjänster. | Information om de studerande samt om både de studerandes och arbetslivets förändrade kompetensbehov, och en aktuell lägesbild. Aktuell, forskningsbaserad information om lärandeprocessen. Interoperatibel information och informationssystem och lärandeanalys. Den studerandes egendata. |
| Välbefinnande | En kollaborativ, engagerande, uppmuntrande och jämlik verksamhetskultur samt en konstruktiv interaktion som bär upp. | En fungerande process för identifiering av behov att utveckla välbefinnandet, och systematisk utveckling av välbefinnandet. | Information om de studerandes och personalens välbefinnande, och teknologi och informationssystem som stöder välbefinnandet. |
| Digitalisering och teknologi | Nyttjande och tillämpning av referensarkitekturen för yrkesutbildning. Användning av mångsidig data, lärandeanalytik och AI-system i verksamheten och utvecklingen av digitala tjänster. | Samarbetsmodeller och processer som stöder gemensam utveckling samt implementering av ny teknologi och digitala tjänster. Modeller och processer för ledning av digitalisering. | Uppdaterad, mångsidig och interoperabel information samt lägesbild. Ändamålsenliga och interoperabla informationssystem. |
| Informationsledning | Produktion, nyttjande och analys av information på ledningens och verksamhetens olika nivåer samt informationshantering. Utveckling av en informationsstyrd organisation. | Fungerande och aktuella verksamhetsmodeller och processer för insamling, analys och hantering av information. | Aktuell och tillgänglig information som kan kombineras via öppna gränssnitt. Gemensamma indikatorer och interoperatibel och jämförbar information. Interoperatibla informationssystem. |
| Nätverkande | Ekosystemtänkande och förmåga att bygga nationella och internationella partnerskap, samarbeta samt dela och utveckla kompetens i ett ekosystem för utbildning och kompetens. Brett nyttjande av information och analyser samt utveckling av en informationsstyrd organisation. | Verksamhetsmodeller och processer som främjar partnerskap och byggandet av ett ekosystem. Ekosystemmässig verksamhet vid förnyelse, spridning av god praxis samt ändamålsenlig allokering av resurser. | Interoperatibel och samanvänd information, gemensamma anskaffningar av informationssystem och interoperatibla informationssystem. Gemensam referensarkitektur. |
Kundförståelse och -kompetens | Ledning, utveckling och förbättring av kundupplevelser. Övergripande förståelse, analys och nyttjande av kundrelaterad information vid förnyelse av verksamheten. | Kundorienterade verksamhetsmodeller för samskapande. Utbudsprocesser för utbildningen och produktutveckling som förstärker kontinuerligt lärande. | Samlad och tillgänglig information om kunden. Information om kundens behov, verksamhetsmiljö och prognostiseringsinformation. Interoperatibla och tillgängliga informationssystem. |
| Lärandedesign och produktifiering | Design av en för den studerande betydelsefull kollektiv lärandeprocess med samskapande metoder. Identifiering av olika kunders föränderliga behov, och innovativ verksamhet för design och produktifiering av kundorienterade och tillgängliga utbildningstjänster (inkl. digitala tjänster) i samarbete med kunderna. Nyttjande av information och lärandeanalytik. | Kundorienterade och engagerande verksamhetsmodeller och processer för medskapande, design och produktifiering. | Interoperatibel, aktuell lägesbildsinformation, prognostiserings-, sysselsättnings- och kompetensbehovsinformation samt analyser. Information om de studerandes och arbetslivets förändrade kompetensbehov. Interoperatibla informationssystem samt system som utnyttjar lärandeanalytik och AI . |
| Ansvarsfullhet och hållbar utveckling | Ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar verksamhet, tjänster och utveckling av kompetens. Förbindelse att bygga och leda en hållbar framtid i organisationen. Säkerställande av likställdhet, jämlikhet och tillgänglighet. | Verksamhetsmodeller och processer som främjar hållbar utveckling. Socialt och samhälleligt ansvarstagande som en del av utbildningens verksamhetsmodeller och processer. | Ansvarsfull information och ansvarsfulla informationssystem i enlighet med principerna för hållbar utveckling och gemensamma avtal. |
| Förnyelseförmåga | Organisationens alla aktörers förmåga att förändras, utvecklas och att förnya kompetensen, tänkandet och verksamheten att motsvara en verksamhetsmiljö som förändras (inkl. digitalisering). Ledning och förvaltning av förmågor och kompetens, strategisk prognostisering och förståelse av förändringsprocessen. Nyttjande av information, informationssystem och verksamhetsmodeller vid utformning av en gemensam lägesbild och vid analys av verksamhetsmiljöns förändring. | Verksamhetsmodeller och processer som stöder innovationer och förnyelse. Verksamhetsmodeller och processer för kontinuerlig utveckling av verksamheten. Verksamhetsmodeller för identifiering av nya kompetensbehov och för utveckling av kompetensen. | Aktuell lägesbildsinformation, gemensamma mål, prognostiserings-, sysselsättnings- och kompetensbehovsinformation samt analyser. Interoperatibel information och interoperatibla informationssystem som stöder ledning och utveckling av kompetens. Nyttjande och tillämpning av referensarkitekturen för yrkesutbildning. |
Bild: Beskrivning av identifierade förmågor för yrkesutbildningen i referensarkitekturen för yrkesutbildning ur synvinklarna: personal och kompetens, verksamhetsmodeller och processer samt information och informationssystem (version 06/2023, förtydligad 10/2023)


