Yrkesläroanstalterna är sakkunnigorganisationer, i vilka ledningen av människor och funktioner förenas i ledarskapet. Informationsledningen är en del av helheten för läroanstaltens ledning och den säkerställer att verksamheten och beslutsfattandet baserar sig på tillförlitlig information. Vid ledning av en läroanstalt ska man kontinuerligt beakta verksamhetsmiljöns förändring, yrkesutbildningens samhälleliga uppgifter samt organisationens interna utvecklingsbehov.


Innehållsförteckning: 


Yrkesutbildningsanordnarnas styr- och regleringssystem

Inom ramen för sina anordnartillstånd ansvarar yrkesutbildningsanordnarna för ordnade av yrkesutbildningen enligt kompetens- och utbildningsbehovet inom sitt verksamhetsområde. Utbildningsanordnarnas verksamhet styrs med hjälp av norm-, informations- och resursstyrning. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) bereder lagstiftningen för yrkesutbildningen och statsrådets beslut både styr, övervakar och utvecklar verksamhetsområdet i samarbete med Utbildningsstyrelsen (UBS).


Bild: Yrkesutbildningsanordnarnas styr- och regleringssystem



Ledning av organisationen och människorna

Ledningen ska hitta lednings- och verksamhetsmodeller som bäst lämpar sig för läroanstaltens behov, och med hjälp av dem kan man säkerställa en kvalitativ, effektiv och planmässig verksamhet samt personalens kompetens och välbefinnande. Kännetecken på en organisation som lyckas fungera väl är tydlighet i visionen, värderingarna och strategin, enhetliga och ändamålsenliga verksamhetssätt samt en kontinuerlig uppföljning och utveckling av verksamheten.

Yrkesutbildningsanordnarnas ökade autonomi och ansvar samt det nationella styr- och regleringssystemets betoning av verksamhetens resultat, kvalitet och genomslagskraft förutsätter att yrkesutbildningsanordnarna har helhetsmässig kompetens i ledning och organisering av verksamheten samt i utveckling av en informationsbaserad verksamhetskultur och informationskompetens. En mångsidig och omfattande användning av information på olika nivåer möjliggör en kvalitativ verksamhet samt utveckling och nya innovationer. En verksamhet som ger resultat förutsätter även en dialog mellan den strategiska ledningen och planeringen samt den operativa ledningen av den praktiska verksamheten.

 

 Bild: Organisationens verksamhetssystem 


(info)  Mer information om anordnandet av yrkesutbildning samt om styr- och regleringssystemet finns på undervisnings- och kulturministeriets hemsidor. 

(lightbulb)  Bekanta dig med verksamhetsarkitekturen i referensarkitekturen för yrkesutbildning, där aktörer och roller i yrkesutbildningens ekosystem, yrkesutbildningens tjänster och processer samt växelverkan mellan processerna har beskrivits.


Genomförandet av organisationens strategi förutsätter förstärkning och ledning av förmågorna. I handboken för informationsledning definieras förmåga i enlighet med JHS 179 som organisationens förmåga att agera på ett ändamålsenligt sätt för att genomföra tjänster och uppnå målen. För att en förmåga ska förverkligas behövs en kombination av tre delfaktorer:

  • kompetens och personal
  • verksamhetsmodeller och processer
  • information och informationssystem. 

Brister redan på ett delområde av förmågan påverkar verksamhetens organisering och kvalitet.

Med hjälp av förmågetänkandet kan man i läroanstalterna identifiera och definiera vilka förmågor läroanstalten behöver för organisering och produktion av sina tjänster, och utveckla förmågor som behövs. Det är också viktigt att identifiera organisationens strategiska förmågor, med hjälp av vilka läroanstalten kan utveckla sin verksamhet att svara på förändringar i verksamhetsmiljön. 


Bild: Grundmodell för organisationens verksamhet


(info)  I referensarkitekturen för yrkesutbildning har gemensamma förmågor för alla yrkesutbildningsanordnare identifierats. Med hjälp av förmågorna kan utbildningsanordnarna genomföra tjänster och uppå strategiska mål som är gemensamma för alla. 


En verksamhet baserad på information utgör en del av kvalitetsledningen

Enligt lagstiftningen ska utbildningsanordnaren utvärdera verksamhetens kvalitet och genomslagskraft. Utbildningsanordnaren ansvarar för kvaliteten på de examina, den utbildning och den övriga verksamhet som den ordnar samt för en ständig förbättring av kvalitetsledningen. Utbildningsanordnaren ska dessutom regelbundet delta i extern utvärdering av sin verksamhet och sina kvalitetsledningssystem samt publicera de centrala resultaten av sin genomförda utvärdering.

Det centrala målet för kvalitetsstrategin för yrkesutbildning är att skapa enhetliga principer och ramar för yrkesutbildningens kvalitetsledning och dess ledning. Dessutom är målet att stödja en systematisk och helhetsinriktad kvalitetsledning på yrkesutbildningens alla verksamhetsnivåer, i alla servicenätverk och i allt partnersamarbete. Kvalitetsstrategin främjar för sin del att yrkesutbildningen har en jämn kvalitet och uppmuntrar till kvalitetsledning och ständig förbättring av den i riktning mot toppkvalitet.


(lightbulb)  Bekanta dig mera med kvalitetsstrategin för yrkesutbildning. 


En mångsidig användning av information på yrkesutbildningsanordnarens alla verksamhetsnivåer är ett genomslagsmål som nämns i kvalitetsstrategin. Till stöd för målet borde utbildningsförvaltningen säkerställa en ändamålsenlig informationsarkitektur samt tillgänglighet och säkerhet beträffande informationssystem och -lager samt förbättra användbarheten för nationella informationslager och rapporteringsverktyg. Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) borde producera oberoende utvärderingsinformation till stöd för kvalitetsledning. Arbetslivskommissionerna främjar kvalitetsledningen genom att säkerställa kvaliteten på ordnandet av yrkesprov och bedömningen av kunnandet. 

Enligt kvalitetsstrategin ska yrkesutbildningsanordnarens kvalitetsledning omfatta alla faser i Deming- eller EQAVET-kvalitetscykeln. Tydliga mål ska ställas upp för verksamhetens mål, kvalitet och genomslagskraft. Resultaten ska följas upp och utvärderas i relation till de uppställda målen, och resultaten bildar utgångspunkt för att ställa upp nya mål och förbättra verksamheten. Utbildningsanordnaren har skyldighet att med olika mätare beskriva hur den egna verksamheten lyckats. En del av mätarna baserar sig på organisationens egna behov och en del av informationen rapporteras till myndigheter samt intressent- och kundgrupper. 


Bild: Kvalitetsledning av yrkesutbildningens verksamhet



  • No labels