Referensarkitekturens syfte
Arkitekturmetoden är ett systematiskt sätt att beskriva, förnya och hantera en organisations verksamhet och dess strukturer. I referensarkitekturen för yrkesutbildning beskriver man styrande principer, gemensamma tjänster och processer samt central information och centrala informationssystem för yrkesutbildningen. Med hjälp av referensarkitekturen kan yrkesutbildningens helhet göras synlig, förståelig och hanterbar.
Referensarkitekturen styr alla anordnare av yrkesutbildning i deras eget arkitekturarbete. Målet med den gemensamma referensarkitekturen är att främja yrkesutbildningens förnyelse, informationshantering och informationens interoperabilitet samt styrning och praktisk implementering av digitalisering.
Användningen av referensarkitekturen för yrkesutbildning möjliggör att anordnarna av yrkesutbildning kan skapa en gemensam lägesbild, utveckla enhetliga funktioner och systematiskt förnya utbildningen när verksamhetsmiljön förändras. Användning av arkitekturen minskar utbildningsanordnarnas överlappande utvecklingsarbete, effektiverar användningen av resurser och gör förvaltningen smidigare.
Arkitekturen stöder ekosystemtänkande och ekosystemmässig verksamhet. I referensarkitekturen för yrkesutbildning innebär ekosystemet den helhet som bildas av studerande, utbildningsaktörer, olika myndigheter, den tredje sektorn och andra intressentgrupper, och där de olika aktörernas kunnande, tjänster och information bildar en helhet som kompletterar varandra. Det centrala i ekosystemet är ömsesidig interaktion och sektorövergripande samarbete, förmåga att lära sig av varandra och förnyelse av tänkandet. Ekosystemtänkandet och det ekosystemmässiga sättet att agera förstärker yrkesutbildningens förmåga att förnyas i en alltmer komplicerad verksamhetsmiljö som snabbt förändras.
I referensarkitekturen beskrivs också helheten för yrkesutbildningens informationshantering. Även om informationshanteringslagen inte direkt förutsätter att ett arkitekturarbete ska genomföras, har arkitekturarbetet och informationshanteringslagen ändå överensstämmande mål. Informationshanteringslagen (906/2019) har bland annat följande syfte:
- att den offentliga förvaltningen skulle skötas på ett kvalitativt sätt, med gott resultat och effektivt
- en enhetlig och kvalitativ hantering samt informationssäker behandling av information
- ett tryggt och effektivt nyttjande av information
- främjande av interoperabiliteten mellan informationssystem och informationslager
Tillsammans stöder arkitekturarbetet och informationshanteringslagen anordnarna av yrkesutbildning vid säkerställande av interoperabilitet, produktion av tjänster med god kvalitet och gott resultat samt vid förnyelse av verksamheten.
Objekt som beskrivits i referensarkitekturen
Rekommendationen för den offentliga förvaltningen JHS 179 - planering och utveckling av en övergripande arkitektur har använts som referensram för referensarkitekturen för yrkesutbildning. Nedan en bild av referensramen JHS 179, där de objekt som beskrivits i referensarkitekturen för yrkesutbildning har markerats med grön färg. Beskrivningarna kan vara diagram, tabeller eller verbala beskrivningar.
Referensarkitekturens målgrupp
Referensarkitekturen har som mål att stödja anordnarna av yrkesutbildning att genomföra tjänster och att systematiskt och helhetsmässigt förnya verksamheten.
Referensarkitekturen är särskilt avsedd för
- yrkesutbildningsanordnarnas ledning
- utvecklare av yrkesutbildning
- yrkesutbildningens intressentgrupper
- informationssystemleverantörer
- arkitekter som beskriver yrkesutbildning
- representanter för utbildningsförvaltning
Referensarkitekturen främjar ledning, utveckling och planering av yrkesutbildning. Referensarkitekturen kan också vara till nytta för yrkesutbildningens intressentgrupper och för andra som är intresserade av yrkesutbildningen för att få en uppfattning om utbildningens helhet.
Arkitekturens metamodell
Metamalli kuvaa ammatillisen koulutuksen viitearkkitehtuurin rakenteen. Arkkitehtuuri koostuu periaatteellisesta tasosta sekä toiminta-, tieto- ja tietojärjestelmäarkkitehtuureista.
Periaatteellisella tasolla on kuvattu ammatillisen koulutuksen toimintaympäristön keskeiset muutokset (ajurit), arkkitehtuuriperiaatteet, viite- ja sidosarkkitehtuurit, ohjaavat lait ja asetukset ja sekä keskeiset valtakunnalliset strategiakokonaisuudet. Nämä asettavat viitearkkitehtuurille vaatimuksia, joihin vastataan keskeisten toimenpiteiden tai painopisteiden ja yhteisten kyvykkyyksien avulla. Kyvykkyydet toteutetaan toiminta-, tieto- ja tietojärjestelmäarkkitehtuureilla.
Toiminta-arkkitehtuurissa kuvataan ammatillisen koulutuksen ekosysteemin toimijat ja roolit, ammatillisen koulutuksen palvelut ja prosessit. Erityisenä painopisteenä oppijan rooli oppijan polun eri askeleilla. Ammatillisen koulutuksen palvelut toteutetaan prosessien avulla.
Tietoarkkitehtuurissa on kuvattu tietovarannot, tietoryhmät, käsitteistö, tietomallit, soveltamisprofiilit ja loogiset tietovarannot. Tietojärjestelmäarkkitehtuurissa on kuvattu tietojärjestelmäpalvelut, joita ammatillisen koulutuksen prosessit käyttävät. Tietojärjestelmäpalvelut toteutetaan tietojärjestelmillä.
Kuva: Ammatillisen koulutuksen viitearkkitehtuurin metamalli
