Styrande lagar och författningar beskriver centrala lagar och författningar som styr och avgränsar yrkesutbildningen och utveckling av den.
Central lagstiftning och myndighetsföreskrifter som styr yrkesutbildningens verksamhet och utveckling av utbildningen samt offentliga digitala tjänster har samlats i förteckningen här nedan.
Styrande lagar och författningar har indelats i följande helheter:
- Sektorspecifika lagar
- Sektorspecifika förordningar
- Sektorspecifika myndighetsföreskrifter
- Författningar gällande digitala tjänster
- Författningar gällande, information, informationshantering, datasekretess och dataskydd
- Författningar gällande framställning, förvaring och användning av handlingar
- Författningar gällande elektronisk kommunikation
- Författningar gällande myndigheters verksamhet
- Andra författningar som inverkar på verksamheten
- Andra myndighetsföreskrifter, rekommendationer och riktlinjer
Lagstiftningens innehåll har beskrivits endast på högsta nivån utan att gå in på detaljer eller anvisningar för tolkning av lagen.
Särskilt lagstiftningen som styr och anknyter till digitalisering utvecklas snabbt. Centrala författningar under beredning enligt EU:s datastrategi är dataakten, dataförvaltningsakten, rättsakten om digitala marknader, rättsakten om digitala tjänster och AI-akten samt rättsakten om ett interoperatibelt Europa.
Som styrande lagstiftning för yrkesutbildningen har lagstiftningsförslag (DA och AIA) som hänför sig till EU:s datastrategi identifierats, men när referensarkitekturarbetet gjordes var de ännu först under beredning. Utanför förteckningen har å andra sidan lämnats sådana EU-akter, till vilkas tillämpningsområde yrkesutbildningen inte direkt hör (direktivet om öppna data) eller vilkas tillämpningsområde gäller stora onlineplattformar (DMA) eller stora aktörer som erbjuder digitala tjänster (DSA), även om dessa förordningar indirekt kan påverka också verksamheten inom yrkesutbildningen.
Bild: Ammatillisen koulutuksen toimintaa ja koulutuksen kehittämistä sekä julkisia digitaalisia palveluja ohjaavat lait ja määräykset
Tabell: Styrande lagar och författningar (version 17.3.2023)
| Grupp | Namn | Täckning / förpliktande | Beskrivning |
| |||
Styrande lagar och författningar | Lagen om yrkesutbildning (531/2017) | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om de yrkesinriktade examina som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Lagen innehåller bestämmelser om ordnande av examina och utbildning, ansökan till utbildning samt antagning som studerande, personlig tillämpning, förvärvande och bedömning av kunnandet, handledning och stöd, lärande på en arbetsplats och om studerandes rättigheter och skyldigheter. Lagen innehåller också bestämmelser om behandling och utlämnande av uppgifter som gäller studerande. Lagen innehåller också de s.k. SORA-författningarna om antagning av studerande, indragning och återställande av studierätten. Dessutom har lagen bestämmelser om samarbetsskyldighet, prognostisering av kompetensbehov samt om utvärdering av utbildningen och kvalitetsledning. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) | Sektorspecifik | LLagen tillämpas på statsandel som beviljas för driftskostnaderna i fråga om sådana av kommunernas uppgifter (statsandelsåliggande) som det föreskrivs om bl.a. i lagen om elev- och studerandevård och i läropliktslagen. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) | Sektorspecifik | I lagen föreskrivs om statsandelar och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar, stiftelser och statliga affärsverk för driftskostnader samt om annan finansiering av sådan verksamhet som regleras i bl.a. lagen om yrkesutbildning, lagen om utbildning som handleder för examensutbildning och i läropliktslagen. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om en samlad studerandevård, anordnande och genomförande av studerandevård. Gemensam studerandevård uppfattas som primär verksamhetsform för studerandevård. Lagen innehåller också bestämmelser om tjänster, genomförande av sektorsövergripande insatser, dataskyddsförfaranden och registrering av uppgifter inom individuellt inriktad studerandevård. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020) | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om mål för utbildning som handleder för examensutbildning, utbildningens innehåll och genomförande av utbildningen samt ordnande av utbildningen. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om studentnummer och studentnummerregistret, nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning, läropliktsregistret, studentexamensregistret, antagningsregistret samt högskolornas riksomfattande datalager. Lagen innehåller dessutom bestämmelser om den tjänst för utlämnande av studie- och examensuppgifter som Utbildningsstyrelsen svarar för. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998) | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och en registrerad sammanslutning eller stiftelse. |
| Styrande lagar och författningar | Läropliktslagen (1214/2020) | Sektorspecifik | Lagen innehåller bestämmelser om läroplikten, handlednings- och tillsynsansvar för fullgörandet av läroplikten och om utbildningens avgiftsfrihet. Dessutom innehåller lagen bestämmelser om rätt att få tillgång till uppgifter om den läropliktige. |
| 2. Sektorspecifika förordningar | |||
| Styrande lagar och författningar | Förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) | Sektorspecifik | Förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. behörighetsvillkoren för de rektorer och lärare som avses i lagen om yrkesutbildning. Förordningen innehåller också bestämmelser om behörighetsvillkoren för lärare i utbildning som handleder för examensutbildning. |
| Styrande lagar och författningar | Undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningsgrunderna för finansiering för yrkesutbildning (1244/2020) | Sektorspecifik | Förordningen innehåller bestämmelser om beräkningsgrunderna för finansiering för yrkesutbildning: om dagar som ingår i ett studerandeår, basfinansiering och prestationsbaserad finansiering samt genomslagsfinansiering. |
| Styrande lagar och författningar | Undervisnings- och kulturministeriets förordning om examensstrukturen inom yrkesutbildningen (680/2017) | Sektorspecifik | I förordningen föreskrivs om examensstrukturen inom yrkesutbildningen. |
| Styrande lagar och författningar | Undervisnings- och kulturministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade grundexamina (699/2017) | Sektorspecifik | Förordningen tillämpas när en sökande söker sig till utbildning för yrkesinriktad grundexamen i det riksomfattande ansökningsförfarandet (gemensam ansökan). Förordningens 19 och 20 § tillämpas vid kontinuerlig ansökan, då det är fråga om antagning som grundar sig på utbildningsanordnarens prövning. Förordningen tillämpas inte när sökanden söker sig till sådan utbildning för yrkesinriktade grundexamina som ordnas på basis av en uppgift att ordna krävande särskilt stöd. |
| Styrande lagar och författningar | Undervisnings- och kulturministeriets förordning om studiesociala förmåner för studerande i läroavtalsutbildning. (679/2017) | Sektorspecifik | I förordningen föreskrivs om studiesociala förmåner för studerande i läroavtalsutbildning. |
| Styrande lagar och författningar | Statsrådets förordning om yrkesutbildning (673/2017) | Sektorspecifik | Förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. yrkesinriktade grundexamina, gemensamma examensdelar, uppgifter som ska föras in i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet, bedömning av kunnandet och betyg samt om avtal gällande utbildning som ordnas på en arbetsplats. |
| Styrande lagar och författningar | Statsrådets förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009) | Sektorspecifik | Förordningen innehåller bestämmelser om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Förordningen innehåller bland annat bestämmelser om yrkesutbildningsindexet. |
| Styrande lagar och författningar | Statsrådets förordning om det riksomfattande ansökningsförfarandet till utbildning efter den grundläggande utbildningen (834/2021) | Sektorspecifik | Förordningen innehåller bestämmelser om det riksomfattande ansökningsförfarandet till utbildning efter den grundläggande utbildningen (gemensam ansökan). I förordningen föreskrivs bland annat om tillämpningsområdet för gemensam ansökan, behörighet att bli antagen, uppgifter som sparas i ansökningsregister och om antagning som studerande. |
| 3. Sektorspecifika myndighetsföreskrifter | |||
| Myndighetsföreskrift | Grunderna för yrkesinriktade examina | Sektorspecifik | Grunderna för yrkesinriktade examina innehåller bestämmelser om krav på yrkesskicklighet och mål för kunnandet samt kriterier för bedömning av kunnandet i olika examina. Utbildningsstyrelsen bestämmer examensgrunderna. |
| Myndighetsföreskrift | Föreskrift om planen för användning av disciplinära åtgärder och de tillhörande förfaringssätten (OPH-1106-2022) | Sektorspecifik | Föreskriften innehåller Utbildningsstyrelsens anvisningar till utbildningsanordnare om användning av disciplinära åtgärder och tillhörande förfaringssätt. |
| Myndighetsföreskrift | Föreskrift till anordnare av undervisning och utbildning om införande av uppgifter i den nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning (OPH -5214-2022) | Sektorspecifik | Föreskrift för hur de uppgifter som avses i 7–9 § i lagen om nationella studie- och examensregister ska sparas i informationsresursen KOSKI. Föreskriften preciserar vilka uppgifter som ska sparas, vilka som lagrar uppgifterna och hur uppgifterna uppdateras samt datastrukturerna. Föreskrift gällande ePUK om lagring av uppgifter och anvisning ges som en del av KOSKI-föreskriften. KOSKI-föreskrifter och ePUK anvisningar har samlats i eDuuniWiki: https://wiki.eduuni.fi/pages/viewpage.action?pageId=190613276 |
| Myndighetsföreskrift | Centrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av en studerandevårdsplan i yrkesutbildning OPH-4609-2022 | Sektorspecifik | Föreskriften innehåller centrala principer och mål för studerandevården samt Utbildningsstyrelsens anvisningar för utarbetande av en studerandevårdsplan i yrkesutbildningen. I föreskriften har ändringar som har med reformen av social- och hälsovården och med ansvaret för anordnandet av social- och hälsovårdstjänster beaktats. |
| Myndighetsföreskrift | Principer för dimensionering av identifiering och erkännande av kunnande samt omvandling av vitsord i yrkesutbildningen OPH-1634-2021 | Sektorspecifik | Föreskriften innehåller principer för dimensionering av identifiering och erkännande av kunnande samt anvisningar för omvandling av vitsord i yrkesutbildningen. Föreskriften handleder utbildningsanordnarna i frågor om identifiering och erkännande av kunnande. |
| Myndighetsföreskrift | Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning OPH-4251-2022 | Sektorspecifik | Publikationen innehåller Utbildningsstyrelsens föreskrift om uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning (OPH-2147-2020 med ändringar OPH-1793-2021, OPH-5347-2021). Föreskriften stöder utbildningsanordnarna i att utfärda betyg och intyg till studeranden i enlighet med lagstiftningen för yrkesutbildningen. |
| 4. Författningar gällande, information, informationshantering, dataskydd och informationssäkerhet | |||
| Styrande lagar och författningar | Förordningen om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (dataakten) (EU 2022/0047) - FÖRSLAG | Allmängiltig | EU:s dataakt (DA) ska föreskriva om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data. Aktens syfte är att underlätta användares och mindre företags åtkomst till data, säkerställa rättvisa i värdekedjor som bygger på data, främja konkurrens på datamarknaden och möjliggöra datadrivna innovationer. Aktens krav på dataportabilitet möjliggör att tjänsterna (inkl. molntjänster) lättare kan bytas. |
| Styrande lagar och författningar | Asetus digitaalisia elementtejä sisältävien tuotteiden horisontaalisista kyberturvavaatimuksista (kyberresilienssisäädös) (EU 2022/0272) EHDOTUS | Allmängiltig | EU:n kyberresilienssisäädös määrittelisi tietoturvavaatimuksia laitteille ja järjestelmille, jotka sisältävät digitaalisia elementtejä. Ehdotus on osa EU:n laajempaa strategiaa digitaalisten tuotteiden ja palveluiden kyberturvallisuuden parantamiseksi. Asetuksen tavoitteena on varmistaa, että digitaaliset tuotteet, kuten laitteet, ohjelmistot ja palvelut, ovat turvallisempia käyttäjille heti markkinoille tullessaan ja ovat kestävämpiä kyberuhkia vastaan. Tietoturvavaatimuksiin liittyvät myös henkilötietojen ja muiden luottamuksellisten tietojen salaamisen mekanismit. |
| Styrande lagar och författningar | Förordningen om en gemensam digital ingång (EU) 2018/1724 | Allmängiltig | Avsikten med EU:s förordning är att öka, komplettera och förtydliga den information om inre marknadsfrågor som redan finns på webben. Dessutom vill man för EU-medborgare och företag underlätta tillgången till digitala förfaranden också i gränsöverskridande situationer. I förordningen uppräknas också förfaranden, i vilka engångsprincipen ska följas, dvs. på begäran av en medborgare eller ett företag kan myndigheterna överföra uppgifter mellan sig, om uppgiften redan finns i ett lands myndighetsregister. För engångsprincipen skapas ett tekniskt system, som möjliggör utbyte av information mellan medlemsländerna i förfaranden som uppräknas i förordningen. |
| Styrande lagar och författningar | Förordningen om europeisk dataförvaltning (dataförvaltningsakten) (EU 2022/868) | Allmängiltig | Syftet med EU:s dataförvaltningsakt (DGA) är att skapa en ram för dataförvaltning så att skyddade uppgifter från den offentliga sektorn kan utnyttjas vidare. Förordningen förenhetligar förfaranden för datadelning inom hela EU-området och skapar en ram för oberoende dataförmedlingstjänster, som främjar datadelning mellan olika parter. På data som innehas av kulturinstitutioner och läroanstalter tillämpas förordningen endast på data som gäller forskningsverksamhet. Förordningen ändrar förordningen om digital ingång (EU 2018/1724) i fråga om att inleda, bedriva och avsluta affärsverksamhet. Transport- och kommunikationsverket har tillsatt en arbetsgrupp till stöd för det nationella genomförandet av EU:s dataförvaltningsakt. Den ska bilda en gemensam uppfattning om innehållet och kraven i akten. Mer info: https://valtioneuvosto.fi/hanke?tunnus=LVM038:00/2022, på svenska: https://valtioneuvosto.fi/sv/projektet?tunnus=LVM038:00/2022 |
| Styrande lagar och författningar | Asetus tekoälyä koskevista yhdenmukaistetuista säännöistä (tekoälysäädös) (EU 2021/0106)- EHDOTUS | Allmängiltig | EU:n tekoälysäädös (AIA) säätäisi tekoälyä koskevista yhdenmukaistetuista säännöistä. Tekoälyä koskevan säädösehdotuksen tavoitteena on varmistaa, että EU:n sisämarkkinoille tuodut ja niissä käytetyt tekoälyjärjestelmät ovat turvallisia ja noudattavat noudattavat olemassa olevia perusoikeuksia ja eurooppalaisia arvoja koskevaa lainsäädäntöä. Lisäksi ehdotuksen tavoitteena on varmistaa oikeusvarmuus tekoälyn investointien ja innovoinnin helpottamiseksi. Ehdotus perustuu pääasiassa riskiperusteisuuteen. Ehdotuksessa erotetaan tekoälyn mahdolliset käyttötavat ja niiden riskiluokitus. Ehdotus määrittelee suuririskisiksi muun muassa tekoälyjärjestelmät, joita käytetään yleissivistävässä tai ammatillisessa koulutuksessa erityisesti määritettäessä pääsyä oppilaitoksiin tai osoitettaessa henkilöitä koulutukseen tai arvioitaessa henkilöitä kokeissa osana heidän koulutustaan. |
| Styrande lagar och författningar | Direktiivi toimenpiteistä kyberturvallisuuden yhteisen korkean tason varmistamiseksi kaikkialla unionissa (EU 2022/2555) | Allmängiltig | Kyberturvallisuusdirektiivi (NIS2-direktiivi) yhdenmukaistaa eräiden yhteiskunnan kannalta kriittisten tai häiriöherkkien sektoreiden vähimmäistason kyberturvallisuus-, riskienhallinta- ja raportointivelvoitteita. Velvoitteet vastaavat muuttuneeseen kybertoimintaympäristöön. Jäsenvaltiot voivat päättää, että direktiiviä sovelletaan myös paikallistason julkishallinnon toimijoihin tai opetus- ja koulutusalan laitoksiin, etenkin jos niissä harjoitetaan olennaisen tärkeää tutkimustoimintaa. Suomessa on aloitettu hanke, jonka tarkoituksena on saattaa kyberturvallisuusdirektiivin velvoitteet osaksi kansallista lainsäädäntöä. Lisätietoa: https://valtioneuvosto.fi/hanke?tunnus=LVM044:00/2022 |
| Styrande lagar och författningar | Laki julkisen hallinnon tiedonhallinnasta (906/2019) | Allmängiltig | Laissa säädetään julkisuusperiaatteen ja hyvän hallinnon vaatimusten toteuttamisesta viranomaisten tiedonhallinnassa. Laki sisältää koko julkista hallintoa koskevat säännökset tiedonhallinnan järjestämisestä ja kuvaamisesta, tietovarantojen yhteentoimivuudesta, tietojärjestelmien yhteentoimivuuden toteuttamisesta, teknisten rajapintojen ja katseluyhteyksien toteuttamisesta sekä tietoturvallisuuden toteuttamisesta. Tiedonhallintalaissa säädetään myös tietoaineistojen muodostamisesta ja sähköisestä luovutustavasta. Tiedonhallintalain tarkoitus on tietovarantojen ja tietojärjestelmien yhteentoimivuuden edistäminen, tietoaineistojen ajantasaisuuden, virheettömyyden ja käyttökelpoisuuden sekä tietoturvallisuuden varmistaminen ja hyvän hallinnon toteuttaminen tehokkaiden tiedonhallintamenettelyjen avulla. Tiedonhallintalakia sovelletaan tiedonhallintaan ja tietojärjestelmien käyttöön, kun viranomaiset käsittelevät tietoaineistoja. Julkisen hallinnon tiedonhallinnasta annettuun lakiin lisätään säädökset muun muassa automatisoidun toimintaprosessin kehittämisen dokumentoinnista, laadunvarmistamisesta, laadunvalvonnasta ja käyttöönotosta sekä velvollisuudesta tiedottaa automaattisista toimintaprosesseista. Lakimuutos on osa automaattista päätöksentekoa koskevan hallinnon yleislainsäädännön kokonaismuutosta. |
| Styrande lagar och författningar | Laki viranomaisten tietojärjestelmien ja tietoliikennejärjestelyjen tietoturvallisuuden arvioinnista (1406/2011) | Allmängiltig | Laissa säädetään viranomaisten tietojärjestelmien ja tietoliikennejärjestelyjen tietoturvallisuuden arvioinnista. |
| Styrande lagar och författningar | Tietosuojalaki (1050/2018) | Allmängiltig | Tietosuojalaki täsmentää ja täydentää yleistä tietosuoja-asetusta (EU) 2016/679 luonnollisten henkilöiden suojelusta henkilötietojen käsittelyssä ja näiden tietojen vapaasta liikkuvuudesta sekä asetuksen kansallista soveltamista. |
| Styrande lagar och författningar | Tietosuoja-asetus (EU 2016/679) | Allmängiltig | Yleinen tietosuoja-asetus (ns. GDPR-asetus) on henkilötietojen käsittelyä sääntelevä Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus. Asetuksessa säädetään muun muassa henkilötietojen käsittelyyn liittyvistä tietosuojaperiaatteista. |
| 5. Författningar gällande digitala tjänster | |||
| Styrande lagar och författningar | Asetus digitaalisten palvelujen sisämarkkinoista ja direktiivin 2000/31/EY muuttamisesta (digipalvelusäädös) (EU 2022/2065) | Allmängiltig | EU:n digipalvelusäädöksen (DSA) tavoitteena on parantaa kuluttajien ja heidän perusoikeuksiensa suojelua verkossa sekä edistää verkkoalustojen läpinäkyvyyttä ja vastuuvelvollisuutta. Digipalvelusäädöksen välityspalveluja koskevat velvoitteet koskevat käytännössä myös oppilaitoksia. |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) | Allmängiltig | Syftet med lagen är att främja tillgången till digitala tjänster, tjänsternas kvalitet och informationssäkerhet samt innehållets tillgänglighet och att på så sätt förbättra vars och ens möjligheter att använda digitala tjänster på lika villkor. Lagen innehåller kraven på digitala tjänsters tillgänglighet samt kraven gällande planering och underhåll av myndigheters digitala tjänster samt gällande grunderna för elektronisk identifiering. Flera av de grundkrav som lagen innehåller är på allmän nivå, och de ska tolkas samtidigt med bland annat informationshanteringslagen, offentlighetslagen och dataskyddslagstiftningen. I fråga om tillgänglighet ska också diskrimineringslagen beaktas. Lagen förpliktar myndigheterna att ge kunderna möjlighet att elektroniskt på ett informationssäkert sätt sända och ta emot handlingar och meddelanden som hänför sig till deras behov att uträtta ärenden. Genom denna lag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (tillgänglighetsdirektivet). |
| Styrande lagar och författningar | Lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016) | Allmängiltig | Lagen innehåller bestämmelser om den offentliga förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster, om kraven på stödtjänsterna, om åligganden som hänför sig till produktionen av stödtjänster samt om behandlingen av personuppgifter och andra uppgifter i samband med produktionen. I lagen finns bestämmelser om rätten och skyldigheten att använda gemensamma stödtjänster för e-tjänster och om förutsättningarna för att använda tjänsterna. |
| 6. Författningar gällande framställning, förvaring och användning av handlingar | |||
| Styrande lagar och författningar | Arkistolaki (831/1994) | Allmängiltig | Laissa säädetään arkistotoimesta ja sen järjestämisestä sekä asiakirjojen laatimisesta, säilyttämisestä ja käytöstä. Arkistolain uudistaminen on käynnissä. Arkistolaki sekä Kansallisarkistosta annettu laki ajantasaistetaan vastaamaan julkishallinnon digitaalisen toimintaympäristön vaatimuksia. Lisätietoja: https://okm.fi/hanke?tunnus=OKM057:00/2021 |
| Myndighetsföreskrift | Kunnallisten asiakirjojen säilytysajat. Määräykset ja suositukset. | Allmängiltig | Julkaisu sisältää arkistolaitoksen määräyksen kunnallisten sivistystoimen asiakirjojen säilytysajoista. Arkistolaki sekä Kansallisarkistosta annettu laki ajantasaistetaan vastaamaan julkishallinnon digitaalisen toimintaympäristön vaatimuksia. Lakimuutos heijastuu myös niiden nojalla annettuihin määräyksiin ja suosituksiin. |
| Myndighetsföreskrift | Kunnalliset opetustoimen pysyvästi säilytettävät asiakirjat 2003 (KA 321/43/03) | Sektorspecifik | Arkistolaitos määrää arkistolain (831/1994) 8 §:n perusteella, mitkä asiakirjat tai asiakirjoihin sisältyvät tiedot säilytetään pysyvästi. Arkistolaitoksen määräyksen liite sisältää luettelon pystyvästi säilytettävistä opetustoimen asiakirjoista. Arkistolaki sekä Kansallisarkistosta annettu laki ajantasaistetaan vastaamaan julkishallinnon digitaalisen toimintaympäristön vaatimuksia. Lakimuutos heijastuu myös niiden nojalla annettuihin määräyksiin ja suosituksiin. |
| 7. Författningar gällande e-tjänster och elektroniska kundrelationer | |||
| Styrande lagar och författningar | Laki hallinnon yhteisistä sähköisen asioinnin tukipalveluista (571/2016) | Allmängiltig | Laissa säädetään julkisen hallinnon yhteisistä sähköisen asioinnin tukipalveluista, niitä koskevista vaatimuksista, niiden tuottamiseen liittyvistä tehtävistä sekä tuottamiseen liittyvästä henkilötietojen ja muiden tietojen käsittelystä. Lisäksi tässä laissa säädetään oikeudesta ja velvollisuudesta käyttää yhteisiä sähköisen asioinnin tukipalveluja sekä palvelujen käytön edellytyksistä. |
| Styrande lagar och författningar | Laki sähköisestä asioinnista viranomaistoiminnassa (13/2003) | Allmängiltig | Laissa säädetään viranomaisten ja näiden asiakkaiden oikeuksista, velvollisuuksista ja vastuista sähköisessä asioinnissa. Lain tarkoitus on lisätä asioinnin sujuvuutta ja joutuisuutta sekä tietoturvallisuutta hallinnossa. Hyvän hallinnon takeet on turvattava myös sähköisessä asioinnissa viranomaisen kanssa. Asiakkaalla on oikeus halutessaan asioida viranomaisessa sähköisesti. Vireillepanossa ja asian muussa käsittelyssä vaatimuksen kirjallisesta muodosta täyttää myös sähköinen asiakirja. |
| Styrande lagar och författningar | Laki vahvasta sähköisestä tunnistamisesta ja sähköisistä luottamuspalveluista (617/2009) | Allmängiltig | Laissa säädetään vahvasta sähköisestä tunnistamisesta sekä tunnistuspalveluiden tarjoamisesta palveluntarjoajille, yleisölle ja toisille tunnistuspalvelun tarjoajille. |
| Styrande lagar och författningar | Valtioneuvoston asetus vahvan sähköisen tunnistuspalvelun tarjoajien luottamusverkostosta (169/2016) | Allmängiltig | Asetuksessa säädetään luottamusverkoston teknisistä rajapinnoista sekä hallinnollisista vastuista ja käytänteistä. |
| 8. Författningar gällande myndighetsverksamhet | |||
| Styrande lagar och författningar | Hallintolaki (434/2003) | Allmängiltig | Laissa säädetään hyvän hallinnon perusteista sekä hallintoasiassa noudatettavasta menettelystä. Hallintolakiin on lisätään säädökset asian automaattisen ratkaisemisen edellytyksistä, oikeussuojaedellytyksestä sekä viranomaisen velvollisuudesta ilmoittaa asianosaiselle asian ratkaisemisesta automaattisesti osana automaattista päätöksentekoa koskevan hallinnon yleislainsäädännön muutosta. Viranomainen voi ratkaista automaattisesti asian, johon ei sisälly seikkoja, jotka ennakkoharkinnan mukaan edellyttäisivät tapauskohtaista harkintaa, tai johon sisältyvät tapauskohtaista harkintaa edellyttävät seikat virkamies tai muu asian käsittelijä on arvioinut. Hallintolain muutos on osa automaattista päätöksentekoa koskevan hallinnon yleislainsäädännön kokonaismuutosta. |
| Styrande lagar och författningar | Kuntalaki (410/215) | Allmängiltig | Laissa säädetään kunnan tehtävistä ja valtion ja kuntien suhteesta. |
| Styrande lagar och författningar | Laki viranomaisten toiminnan julkisuudesta (621/1999) | Allmängiltig | Laissa säädetään ns. julkisuusperiaatteesta. Laissa säädetään oikeudesta saada tieto viranomaisten julkisista asiakirjoista sekä viranomaisessa toimivan vaitiolovelvollisuudesta, asiakirjojen salassapidosta ja muista tietojen saantia koskevista rajoituksista. Lain ajantasaistamista valmistellaan. Lisätietoa: https://oikeusministerio.fi/julkisuuslain-ajantasaistaminen |
| Styrande lagar och författningar | Suomen perustuslaki (731/1999) | Allmängiltig | Perustuslaissa säädetään muun muassa kansalaisen perusoikeuksista, hallinnon lainalaisuusperiaatteesta, hyvän hallinnon takeista, julkisuusperiaatteesta, yksityisyyden suojasta, kielellisistä oikeuksista ja yhdenvertaisuudesta. |
| Styrande lagar och författningar | Yhdenvertaisuuslaki (1325/2014) | Allmängiltig | Yhdenvertaisuuslain tarkoitus on edistää yhdenvertaisuutta, ehkäistä syrjintää ja tehostaa syrjinnän kohteeksi joutuneen oikeusturvaa. Laissa säädetään viranomaisen, koulutuksen järjestäjän ja työnantajan velvollisuudesta edistää yhdenvertaisuutta. Yhdenvertaisuuslakia on uudistettu osittain. Uudistuksessa selkeytettiin muun muassa viranomaisen ja koulutuksen järjestäjän velvoitetta edistää yhdenvertaisuuslain toteutumista. Häirinnän määritelmää muutettiin niin, että häirintä voi kohdistua yksilön lisäksi myös ihmisryhmään. Yhdenvertaisuuslain muutokset astuvat voimaan kesäkuussa 2023. |
| 9. Andra författningar som inverkar på verksamheten | |||
| Styrande lagar och författningar | Laki Jatkuvan oppimisen ja työllisyyden palvelukeskuksesta 2021/682 | Sektorspecifik | Laissa säädetään Jatkuvan oppimisen ja työllisyyden palvelukeskuksesta. Jatkuvan oppimisen ja työllisyyden palvelukeskus edistää työikäisen väestön osaamisen kehittymistä ja osaavan työvoiman saatavuutta. Palvelukeskuksen yksi tehtävä on rahoittaa täydentävää koulutusta ja osaamispalveluita sekä työssä että työvoiman ulkopuolella oleville. Palvelukeskus voi rahoittaa muun muassa ammatillisesta koulutuksesta annetun lain 5 §:ssä tarkoitettujen tutkintojen ja tutkinnon osien järjestämistä sekä koulutukseen hakeutumista ja osallistumista tukevaa toimintaa. |
| Styrande lagar och författningar | Laki julkisesta työvoima- ja yrityspalvelusta 2012/916 | Sektorspecifik | Laissa säädetään julkisesta työvoima- ja yrityspalveluista. Laissa säädetään muun muassa elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen tai työ- ja elinkeinotoimiston hankkimasta työvoimakoulutuksesta. Lain säädöksiä sovelletaan osin myös ammatillisesta koulutuksesta annetussa laissa tarkoitettuun työvoimakoulutukseen. Laki julkisesta työvoima- ja yrityspalveluista korvataan lailla työvoimapalveluiden järjestämisestä. Laissa säädetään kuntien järjestämisvastuulle kuuluvista julkisista työvoimapalveluista ja niihin liittyvistä tehtävistä. Laissa säädetään muun muassa työvoimaviranomaisen järjestämästä työvoimakoulutuksesta. Lain säädöksiä sovelletaan osittain myös ammatillisesta koulutuksessa annetun lain perusteella järjestettyyn työvoimakoulutukseen. Laki työvoimapalvelujen järjestämisestä on hyväksytty eduskunnassa, ja se astuu voimaan 1.1.2025. |
| 10. Andra myndighetsföreskrifter, rekommendationer och riktlinjer | |||
| Verksamhetsanvisningar | Julkisen hallinnon API-periaatteet | Allmängiltig | Julkisen hallinnon API-periaatteet muodostavat yhteiset toimintaohjeet ja suositukset API-kehitykselle ja digitalisaation edistämiselle. |
| Myndighetsföreskrift | Julkisen hallinnon pilvipalvelulinjaukset (VM/276/00.01.00.01/2018) | Allmängiltig | Julkisen hallinnon pilvipalvelulinjaukset määrittävät, miten julkisen hallinnon organisaation omistamaa tietoa voidaan käsitellä pilvipalveluissa. |
| Myndighetsföreskrift | Julkisen hallinnon tietoliikennepalvelulinjaukset (VM 36/2018) | Allmängiltig | Julkisen hallinnon tietoliikennepalvelulinjausten tukevat valtion, maakuntien ja kuntien päätöksentekoa niiden suunnitellessa ja hankkiessa uusia ICT-palveluita. Linjaukset käsittelevät jaettuja resursseja tarjoavia ICT-palveluita (ns. pilvipalveluita). |
| Rekommendation | Julkisen hallinnon tietoturvallisuuden arviointikriteeristö (Julkri) | Allmängiltig | Tiedonhallintolautakunnan antamassa suosituksessa kuvataan julkisen hallinnon tietoturvallisuuden arviointikriteeristö (Julkri), ja ohjeistetaan sen käytöstä. Arviointikriteeristö tukee koko julkishallinnon tietoturvallisuuden kehittämisen ja arvioinnin tarpeita. Sitä voidaan käyttää apuna arvioitaessa tiedonhallintalaissa, turvallisuusluokitteluasetuksessa sekä osin myös tietosuoja-asetuksessa säädettyjen tietoturvallisuutta koskevien vaatimusten täyttymistä. |